Dagens Nyheter – 22 februari 1872, sida 2

väl fått henne i sina klor. Knappt ha de fångat en man i sina nät, knappt ha de kommit underfund med att han älskar, dem, förrän de trampa honom under fötterna. Agatha skrattade. — Ja, tänk bara huru många gånger du fått göra tjenst som matta åt migl... Men nu måste vi skynda oss. Det är nödvändigt att vi genast bryta upp och gå till teatern. Och vi, Marie, får på intet vilkor stanna hemma; jag behöfver er för min toilett. Också skall ni uppriktigt säga mig, om ni verkligen finner denna Ida Neormina så -vacker som verlden anser henne. — Spelar Ida Neormina i afton? frågade Marie bleknande. — Min Gud, vet ni inte det?. Det är ju hennes recett i afton, och alla hennes beundrare ha vidtagit storartade anstalter för att riktigt fira henne. Baron von Schönleben lärer ha köpt så mycket blommor, som stadens samtliga trädgårdsmästare kunnat prestera. — Han är en tok, som icke ser, att hon drager honom vid näsan, yttrade Askanio. Han ruinerar sig för hennes skull; slutet blir, att han skjuter sig för pannan, och sedan skall Ida Neormina var den första som klandrar eller gör narr af honom. Men för all dl, hvad fattas er, Marie? Ni har blifvit så blek, ni darrar, ni faller. ; Han ville taga henne i sina armar, men Agatha stötte undan honom.