Dryckenskapslasten i Danmark. En af Danmarks läkare, professor Mirer, har i en längre uppsats, under rubrik En blick på den arbetande klassens tillstånd och förhållanden, temligen omständligt redogjort för danska folkets och arbetarnes ställning. Lika litet com man kan teckna någon fuliständig bild af ett folks tillstånd, utan att taga hänsyn till dess förhållande till kyrkan, lika litet kan i en sådan teckning — åtminstone när det gäller de nordiska länderna — utelemnas folkets förhållande till krogen, Det är en del af hr Mirers yttrande om dryckenskapslastens utbredning i Danmark som vi här återgifva, såsom väl värd att begrundas äfven af svenska läsare. Sedan hr M. gjort den allmänna anmärkningen, att det är tvenue laster, hvilka liksom kräftsår fräta på samhällskroppen, nemligen otukt och dryckenskap, fortsätter han, med tanken på Danmark, sålunda: Dryckenskapslasten är mera allmän i trak ten omkring hufvudstaden och i norra Seland, än i landets öfriga delar. I Köpenhamns närhet står denna last ännu i fullaste flor med dess förderfliga följder af olyckliga äktenskap, sjukliga, ofta idiotiska barn, liknöjdhet och fattigdom. Det stora antalet krogar, lönnkrogar och bränvinsutskänkningsställen äfvensom bränvinets låga pris underlätta naturligtvis i hög grad superiet. Emellertid har man dock ej hos oss ansett sig böra följa svenskarnes exempel att beskatta tillverkningen af bränvin så högt, att: det måtte bli för dyrt för arbetarne åtminstone till omåttligt bruk. I Danmark är också den personliga friheten, liksom näringsfriheten i så hög grad skyddade af staten, att kommunerna icke tilltro sig på något mer oförbehållsamt sätt kunna uppträda i denna fråga, såsom t. ex. att skicka till arbetsinrättningen de största drinkarne, som åstadkomma offentlig förargelse och uppenbart gå sin undergång till möte och sålunda till sist måste komma på fattighusen och öka fattigvårdsbördan, ehuru det möjligen kunde vara skäl att i tid göra försök med att genom strängt tvångsarbete söka få sådana individer in på en bättre väg eller åtminstone i någon mån afvärja från familjen, från hustru och barn, all den olycka, hvari fyllbulten vanligen störtar dem. De olika kurmetoderna för botande af dryckenskapsbegäret hafva alla visat sig kraftlösa. En läkare, isynnerhet en äldre, kan understundom lyckas åstadkomma någon återhållsamhet för längre eller kortare tid, i sällsyntare fall till fullständig förbättring, isyn nerhet när drinkaren på grund af ett eller annat sjukdomsfall kan hållas under noggrann kontroll. Det är väl möjligt att man kan vänta hastigare resultater af privata personers verksamhet mot den olyckliga dryckenskapslasten än af lagstiftningsåtgärder, hvilka äfven måhända frambjuda svårigheter, som icke straxt märkas af den i statsmaskineriet oinvigde; men hvad som icke kan åstadkommas genom någon lagstiftning, emedan denna måste -grunda sig på allmängiltiga och eviga principer, och icke, åtminstone ej i allmänhet, på tillfälligt rådande förhållanden, det kan mången ging frambringas genom ett enigt uppträdande af godsegare, husbönder, fabrikanter fl., hvar och en i sin ställning och i sitt förhållande till de af dem beroende arbetarne -genom ett enigt uppträdande, som vittnar om det allvar och den afsky, hvarmed man betraktar detta fruktansvärda, förnedrande och förstörande onda blaud befolkningen. Märkvärdigt är ett fenomen, som jag obser verat i närheten af Köpenhamn. För några år sedan beslöt en krögare att aldrig sälja bränvin åt unga personer, ja, att till och med bortvisa sådana från sin lägenhet, om de visade håg för ett svirande lefnadssätt. MHaändelsen gjorde att denne krögares efterträdare fann sig manad att handla etter samma princip. Dessa unga personer ha nu blifvit familjfäder och erkänna öppet, att krögaren ledt dem in på en lycklig väg. De ha blifvit lyckliga äkta män, och med mykterheten förenar sig i allmänhet en förnuttig hushållning i öfrigt och ett allmänt välstånd, hvarigenom dossa familjer verkligen också utmärka sig framför deras likar i andra fabriksdisttikter. Hafva dessa krögares hederliga beslut åstadkommit detta, så hafva de i sanning uträttat mera än både själasörjaren och läkaren i allmänhet förnå, och de stå såsom en vacker motsats till många at deras likar, hvilka, en TT 2 1.3 op SA 1 SS BM bb AA FR VN