Dagens Nyheter – 7 februari 1872, sida 2

Undervisning i husslöjd. Bland de vid inrevarande riksdag väckta motioner rörande den vigtiga frågan om höjande af folkbildningen eller förbättrande af landets skolväsen törekommer äfven en af hr 4. Hedin i andra kammaren om anslag för bibringande af undervisning i husslöjd, hvilken motion vi i anseende till det deri omhandlade ämnets vigt här taga oss friheten återgifva. Under de senare åren har på flerfaldigt sätt ett vaknande, allmännare intresse för husslöjdens höjande gifvit sig tillkänna. Utom åtskilliga åtgärder och förslag af hushållningssillskap och landsting, vittna härom såväl den uppmärksamhet, hvarmed pressen börjat följa hithörande företeelser, som ock det betydande rum, hvilket den af landtbruksakademien föreslagna öfverläggningsfrågan om erforderliga mått och steg för den inhemska husflitens främjande intog i det sista allmänna landtbruksmötets förhandlingar. Genom alla dessa uttalanden, planer och åtgärder går såsom ett gemensamt grunddrag den tanken, att det som för ändamålet först och främst behöfves är undervisning. På samma gång man villigt erkänner, att staten gjort mycket för den: högre tekniska undervisningen, anmiärkes det, att de af staten underhållna eller understödda tekniska slöjdskolor, som finnas i några bland våra städer, föga passa för eller kunna tjena landtbefolkningern och husslöjden på landet, och att derföre den senare är i verkligt behof af en efter dess art afpassad undervisande handledning. Flerestiides har man börjat dels införa ritning folkskolorna, dels med folkundervisningen förena någon handledning i för barnen lämpliga slöjdarbeten. Om, såsom iman bör hoppas, dessa föredömen vinna allmännare efterföljd, så att en gång både ritkonsten och förfärdigandet af hemslöjdalster komma att i hela vårt lands folkundervisning utgöra ett väsentligt element, hvilket tillgodoses, lika väl som de bBokliga kunskapsämnena, genom dugliga lärarekrafter och nödig materiel, skall visserligen dermed en god grund blifva lagd för husslöjdens framtida utveckling. Emellertid, om man också skulle våga förutsätta, att dessa bemödanden skola röna en både snabb och allmän framgång, torde man ej derför böra underlåta att tillse, om ej något kan göras, för att med ett närmare, mera omedelbart resultat främja redan af gammalt bestående grenar af husslöjd, som äro af någon större vigt i och för de orter, der de idkas, men som, derest de ej ledas att följa med tidens framsteg och anspråk, förmodligen skola qväfvas i täflan med den störa industrien, såsom törut skett med andra, hvilka arbetat blott efter gammal tradition och derför stannat efter afnämarnes smak och önskningar. Om åtskilliga slag af husslöjd, som tillförene haft en ej ringa ekonomisk betydelse, efter hand aftynat, torde orsaken icke uteslutande, mången gång ej ens företrädesvis, vara att söka i svårigheten att täfla med den af stora mekaniska hjelpmedel understödda fabriksindustriens låga försäljningspris; ty om den antydda faktorn medför en låg tillverkningskostnad för fabriksalster, uppväges den inom husslöjden på landsbygden i ej ringa mån af den billigare lefvande arbetskraften, beroende af den rikliga tillgång på tid, som ej behöfves för jordbruksarbetet, och som det derför, äfven vid jemförelsevis låg betalning, lönar sig väl att använda på en binäring. Mera torde husslöjden hafva lidit af stillaståendet vid det enformiga och gamla, för stegrade beqvämlighetsanspråk och ett mera nogräknadt skönhetssinne otillfredsställande i mönster och former. Tillverkningens soliditet, när den ej paras med behörigt afseende på en mera utbildad smaks fordringar, blir ej mera tillräcklig, äfven trots större Prisbillighet, att hålla ett husslöjdsarbete