jemt håller den gröna regeringen fången. Men kl. 2 rymmer den gröna regeringen undan genom sepiseln, intränger på nytt källarvägen och förjagar den röda regeringen, hvilken hoppar ut genom fönstret och lemnar frihet åt den gula regeringen, som förskräckt störtar ut på taket. Vuillard arresterar Camerlin, som arresterar Petrowlski, som arresterar Chasfiou, som arresterar alla de andra. Trumpetet! geisdatmerna kommal idd6 sig hvem som kan! Bordet ramlar omkall, jag fyr och jag kommer hit. Det är på detta sätt jag undkommit tre lagliga revolutioner till förmån för tre officiella regeringar — som hvardera varat en qvarts timmal — Pjesen slutar sålunda: Råbagas: Jag går frivilligt i landsfykt, jag går till det enda land; der man uppskattar folk af mitt slag) Prinsen: Och det är? Rabagas: I Frankrike! Detta slutord, efter hvilket ridån gick ned, framkallade i salongen ett så infernaliskt oväsen, att man svårligen derom kan göra sig ett begrepp. Åskådarno ville icke lemna sina platser förrän slitligen gasen alldeles släcktes. Diskussionerna, hvilka, Båsöm vi förut sagt, fortsattes ute på boulevarden urartade till våldsamheter. Folkmassan skingrades slutligen af gensdarmer och stadssergeanter. Vi ha i det förestående endast. följt styckets politiska del; vid sidan af denna fortlöper intrigen, som knyter sig omkring prinsessan Gabriellas kärlek och som ledes med en utsökt finess och stor dramatisk fyndighet. För öfrigt hvimlar pjesen af qvicka och bitande anspelningar på dagens förhållanden. Spelet gick con amore. Efter första representationen öfverlade regeringen om den skulle förbjuda styckets vidare uppförande. Man stannade då vid beslutet att vänta och se huru publiken skulle bete sig nästa gång.