Dagens Nyheter – 3 februari 1872, sida 2

Från Utlandet. (Ur vår korrespondens från Paris.) I Paris den 29 januari. Nationalförsamlingens diskussioner rörande den franska handelsmarinen har ledt till beslut om upphäfvande i principen af 1866 års sjöfartstraktater. Detva beslut, som, när det kommer att tillämpas, skall utöfva ett menligt inflytande på de nordiska ländernas, företräidesvis: Norges sjöfart på Frankrike, har blifvit möjligt derigenom att regeringen gjort gällande företrädesvis allehanda militära och nationala skäl till försvar för sitt förslag, hvilka, då personer med kompetens att behandla frågan äro i betydlig minoritet i kammaren, inverkat på majoriteten. rsdagea af Paris kapitulation har försiggått i all stillhet. Här och der, men ytterst sparsamt, förekommo några svarta fanor. Representationerna till förmån för nationalsubskriptionen voro deremot så besökta som möjligt var. Journal Officiel har meddelat en dementi af uppgifterna om en ny hemlig reorganisation af det federerade nationalgardet. Man utför i närvarande stund vidlyftiga arbeten i det underjordiska Paris. Dels under belägringen och dels under kommunen hade en stor del af katakomberna blifvit förstörda, hvarjemte på andra håll mineledningar blifvit nedlagda, som sinsemellan voro förenade genom elektriska trådar och hade till ändamål att förstöra en stor del af venstra Seinestranden. Noggranna undersökningar ha nu skett, och öfverallt der grunden befinnes något svag förstärkes densamma med grofva stenpelare. Den nye erkebiskopen af Paris har gjort besök i Roquettefängelset för att :e skådeplatsen för sin företrädares lidande och martyrdöd. Mgr Guibert uppehöll sig länge allena i cellen och när han trädde ut derifrån voro hans ögon fulla af tårar. Den legitimistiska I Union innehåller ett nytt manifest af grefven af Chambord, hvari denne, under förklaring att han aldrig skall abdikera, vidhåller den hvita fanan och den legitima rätten, försvarar sig mot beskyllningen att vara reaktionen, då han i stället är reformen. Manifestet slutar sålunda: Gud är mitt vittne, attimitt hjerta icke finnes mera än en passion, Frankrikes lycka; jag har blott en ärelystnad, den att hafva min andel i detta rekonstruktionsarbete, som icke kan blifva ett partis uteslutande verk, men som erfordrar en lojal samverkan af all fosterländsk hängifvenhet. Iogenting skall rubba mina beslut, ingenting skall trötta mitt tålamod, och ingen, under någon förevändning, skall utverka af mig ett samtycke till att blifva revolutioaens legitime konung. I dramatiskt hänseende har denna vecka, likasom den föregående, varit temligen torftig. Den provisoriske direktörea för Stora operan har återupptagit Afrikanskan, ett verkligt vågspel, när man betänker att ingen af de, artister, m:lle Sass, Faure o. s. v., som uppträdde i den första uppsättningen, finnes att tillgå. M:lle Hisson, som öfvertagit Selikas parti, fyllde detsamma bättre än man hade hoppats. — Teatern Menus Plaisirs ger en parodi på le roi Carotte, benämnd la reine Carotte med den bekanta Thöråsa i hufvudrollen. Såsom text är denna pies betydligt qvickare och mera muntrande än Gaitå-teaterns fåeri, ehuru den naturligtvis icke gör anspråk på något värde. Allt flera lokalkomit6er uppstå för nationalsubskriptionen i Frankrike och flera biskopar ha skriftligen understödt förslaget. Damerna i Hagenveau ha subskriberat 500 frank. Nationalförsamlingen biföll den 27 jaouari en motion om tillsättande af en komitå på 15 personer för att mottaga bidragen. Thiers tillfrågades härom dagen af flera medlemmar af nationalförsamlingen rörande hans åsigter i fråga om tillsättande af en vicepresident i republiken Thiers sade sig ogilla detta förslag, och sade, att i händelse embetet blefve ledigt skulle han fortfara att tjenstgöra till dess en efterträdare hunne utses. Om Thiers skulle dö, kunde ju vicepresidenten i statsrådet Dufaure för tillfället fullgöra presidentens i republiken åligganden. Medlemmarne af högern anse frågan om ett vicepresidentskap vara väckt i oläglig tid; men skulle den gå igenom, komma de att verka för Mac Mahons utnämnande till denna ost. Att det försökes att ställa en monark till laga ansvar är så ovanligt att, när det sker, man med särdelås intresse läser motiveringen. FT oo FFF 1 PM Ps ud LA Mas Rab ha