Dagens Nyheter – 25 januari 1872, sida 1

ts RS sonella uteskylderna, hvilka komma att lika utgå, ehvad staten tager upp personell afgift eller icke.) Den personliga skyddsafgiften är nu endast något högre in hvartill den blef nedsatt 1840. Men under samma tid som den förblifvit nära nog oförändrad, har bevillningen efter andra artikeln blifvit mycket betydligare nedsatt, nemligen för tjenstemän från 3 till 1 och för näringsidkare från 5 till 1 procent samt för fastighetsegare från 2 till 1 pr mille. (Häremot anmärktes att taxeringen desto mera ökats.) Summan af bevillningen efter 1:sta artikeln är härigenom nu icke obetydligt större i förhållande till summan af bevillningen efter 2:dra artikeln än den var 1840. Den ifrågasatta återgången till den år 1867 gällande tullen å kaffe och socker skulle kosta statsverket vida mer än nedsättningen af den personella skatten. Tullförhöjningarne hade 1870 inbringat 1,360,000 rdr, men halfva personella skatten gör blott cirka 600,000 rdr. Man har sagt att tullen är lätt att åter taga till när staten behöfver ökade inkomster; men tullfluktuationer äro mycket skadliga såväl för enskilde gom för det allmänna, och ytterst blir det konsumenterna som få betala skadan. Regeringen har insett nyttan af eftergifter i direkta skatter när sådana kunna ske och just derför föreslagit borttagandet af lastpenningarne, hvilket verkar precis som nedsättning af tullar, ty det medför nedsättning i frakter och följaktligen äfven i prisen å hit införda varor. Tal. redogjorde för förhållandet med tidningsstämplingen. Tidningarne betala en afgift till statsverket för att de få föras med posten; en annan afgift betalas för dem åt posttjenstemännen, derföre att dessa mottaga prenumerationen. Afgiften för sjelfva forslingen med posten utgår (i form af stämpelafgift), äfven om en tidning icke alls föres af posten, och något mer orättvist kan man väl knappast tänka sig. Å andåra sidan kan också af det nuvarande systemet uppkomma en stor olägenhet för postverket. Tidningar och tidskrifter kunna nemligen under korsband försändas genom posten utan att denna erhåller något arfvode derför eller någon inkomst deraf. Det har berättats att förläggaren af en tidskrift, när han velat flytta sitt stora lager deraf från landsorten, verkställt hela flyttningen på postverkets bekostnad. — Antages regeringens förslag om stämpelafgiftens och postförvaltareafvodets sammanslående till en, i procent af priset utgående, postafgift, så skall postverket åtminstone få ersättning för de tidningar etc. som det låter transportera och å andra sidan de tidningar etc. som icke gå genom posten ej heller behöfva betala något. Hr sjöministern försvarade att han ej begärt större anslag till flottan dermed att genom förfrågningar erfarits att under året 1873 ej inom landet på enskilda verkstäder kan erhållas byggnadsarbete verkstäldt för större belopp än högst 1,700,000 rdr — och verkstäderna hade ej ens velat förbinda sig till så mycket. Emellertid hade 1,300,000 rdr mera begärts för att man skulle kunna beställa mera, derest verkstäderna blefve i stånd att åtaga sig flera beställningar. Kronans verkstäder äro icke så beskaffade att fartyg af plåt kunna på dem byggas. Hvad ! slags fartyg man vill bygga, är ännu icke mk e SUkD JP een be nn ni FANN INSER MR FEN SR RANK NON egon SN RER St ET rr RÄTT