Dagens Nyheter – 14 december 1871, sida 1

-arbetsinställesser. Det är det bekanta arbetaresällskapel Internatiohale. Dess första syftemål är inhöljdt i4ddunkel, men hvad man på senaste tiden gport om detta sillskap är, att det understödjer arbetsinställelser. Det predikar det läran att alla länders arbetare ha sammi intressen, oberoende af nationalitet, och aft alla böra bidraga till samlandet af medel för att hjelpa dem, som genom strike vilja förskaffa sig bättre vilkor. ; Den mest berättigadå fordran, arbetarne framställt, är den om ånskränkning af arbetstiden. I detta falliba de ock lyckats, och talaren omnämnde med glädjo de företeelser i denna riktning som förekommit i vårt land, i det nemligel flere större arbetsgifvare utan någon demenstretion å arbetarnes sida minskat arbetstimmarnes antal med bibehållande af de förra?arketsprisen. En annan anledning til fägnad gifva dessa inställelser derigenomjatt de i allmänhet hållit sig inom laglighetins gränser, ehuru de ur arbetarnes synpunkt — och sålunda ur det allmännas — varit dåraktiga. Den försakelse, arbetarne derigenom underkastat sig, kan dock icke anses ha varit utan nytta för dem sjelfva. De bajfbland annat, derigenom lärt sig på öret beräkna arbetsgifvarens inkomst, hvsrigenom de kunna bedöma utsigterna för en strike. I! Ett faktum är att t. ex. Prestonarbetarne icke förnyat sin strike. De säga i stället: den stora striken har dödat alla striker här. t Hvad beträffar arbetatnes sträfvan att bistå hvarandra, avmärkte talaren, att en arbetare väl kan kallas en god kamrat, om han med sin aflöning understöder en annan arbetare, som. inställt sin verksamhet, men tar han dermed från sin familj — sina gamla föräldrar, sin hustru och siha barn — medlen för dess uppehälle, så är han en dålig son, en dålig make, en dålig far och sålun..a äfven en dålig menniska: Och det understöd, -som på sådana vilkor lemnas, kan ej ha någon välsignelse med gig. j Det är dock icke alltid ett sådant understöd gifves i så välmenande afsigt, som man i allmänhet föreställer. sig, Tal. slutade sitt förodrag med . att berittå.en anekdot, som ganska klart visade detta. I Paris är det ett gammalt bruk, att karlarne skola ha en ny hatt tillinyårsdagen. I slutet af 1867 tänkte hattmakaregesällerna i Paris, begagnande gig af denna omständighet, tilltvinga sig högre aflöning. De gjorde alltså strike. Deras arbetsgifvare drogo dock ett streck öfver denna beräkning, ty de införskrefvo från England, der modet icke fordrar en ny hatt nyårsdagen, hattar, så att de kunde förse alla sina kunder. Detta åstadkom i England en så liflig verksamhet å alla hattfabriker, att arbetslönerna der höjdes. Do ;ngelska hattmakaregesällerna blefvo så förjusta höröfver, att de sammansköto en be;ydlig summa och sände den till sina bröler hattmakaregesällerna i Paris med lifliga uppmaningar att fortsätta striken. Nästa onsdag båller hr Bergstedt sitt nästa ch sista föredrag. LA Ka KA Hr C. von Bergen, om valt till ämne Sällskapat Internatioale och dess föregångareX, inledde sitt förerag med några allmänna betraktelser öfver utidens sociala fråga. Aldrig under nåon föregående tid har sambhällslifvet föreMm mm m 4