Dagens Nyheter – 12 december 1871, sida 1

Den delen af nationalförsamlingen som är motståndare såväl till hr Thiers som till den republikanska statsformen, har så stor öfvervigt att den kunnat med sina män besätta alla utskotten. Befästningskomitn har föreslagit att man skall rasera 16 småfästningar såsom onyttiga. En senare uppgift reducerar ansenligt antalet af de franska officerare som afskedats ur krigstjensten derför att de brutit sitt åt tyskarne gifna hedersord. De äro icke 1800, utan 600. Om man genom att låta afrätta Crmieux och Rossel hoppades att göra något moraliskt intryck eller att blott och bart ådagalägga regeringens fasthet, så bedrog man sig storligen. Sjelfva ordföranden i benådningskommissionen låter på det ifrigaste utsprida att han motarbetade dödsdomens fullbordan, och ledamöterna i kommissionen följa troget och eftertryckligt det manliga exemplet; ingen har velat Rossels afrättning, n. b. då man talar mellan fyra ögon. Stadsfullmäktige i Toulon upplöste genast sitt sammanträde, då det blef kändt att domen verkstälts. Äfven för Cremieuxs öde är del-. tagandet allmänt. Utanför ingången till hans hus är, liksom hos sjuka furstar, en bok utlagd och societeten i Marseille täflar i ått med sina namnteckningar ådagalägga sitt deltagande. Det nyss samlade franska landsortspressens möte upplöstes genast, då underrättelszen om de förestående afrättningarne anlände. Benådningskommissionen är mycket ond på hr Thiers derför att han i samtal med många personer gifvit tillkänna att han sökt beveka kommissionen till att gifva nåd åt Rossel och Cråmieux. Kommissionens ordförande har skrifvit ett bref till br Thiers härom och antydt att kommunarderna kunna komma att framdeles begagna hr Thiers upplysningar som ledning för en hämnd. En ung och väl ansedd lärare, hvars namn icke uppgifves, har, då han erfor Rossels afrättning, sjelfmant anmält till polisen i Paris att han som major under Rossels befäl stridt mot regeringens trupper. När Paris blef intaget undkom han till London. För några månader sedan återkom han till Paris och återgick till sitt fordna kall utan att blifva angifven. Men, som sagdt, när Rossel blifvit så straffad som skett, ansåg han det vara en orittfärdighet att han skulle undgå straff, hvarför han sjelf lemnade sig i rättvisans händer. I Birmingham — en stad som gått i spetsen för många reformer uti England — har bildat sig ett sällskap som vill verka för en förändring i sammansättningen af öfre kammaren (lordernas hus). De vilja icke att ledamotskapet derinom längre skall gå i arf och ej heller att biskoparne skola vara sjelfskrifna representanter. De vilja hafva en vald kammare. Krigsministern i Holland har föreslagit att upphäfva rätten till lega, äfvensom att armåns styrka må ökas med 10,000 man (till 65,000 man på fredsfot). För att genomföra en förändring i fästningssystemet och förse armåen med tidsenligare gevär, äskar han 38 millioner foriner, Tillsammans med de ordinarie anslagen till armån uppgår krigsministerns budget till öfver 90 millioner rdr. Det ges icke den minsta sannolikhet för att propositionen blir bifallen af kammaren.