Dagens Nyheter – 8 november 1871, sida 1

se Ersreses ERS satt åter skyddad af franska legoknektar — i knappa tre års tid! De franska tidningarne äro uppfyllda med de tal, som de nyvalda ordförandena i landstingen hållit vid dessas öppnande. Nästan alla röra sig inom affärsområdet, prisa den återvunna freden och förorda nödiga utgifter. Ett anmärkningsvärdt tal hölls af prefekten i Calvados vid en fest, som landstinget i Caen hade anordnat. Han erinrade i detta tal om Preussens ställning efter slaget vid Jena och citerade yttranden af Arndt, Goethe med flera, som då förtviflade om Tysklands: framtid. Prefekten frågade med anledning deraf: Hvar fann folket sitt nya lif? Härtill måste svaras: Jo, i statsinstitutionerna och i en reformatorisk styrelse. Han anförde de stora handlingarne af Stein, Humboldt, Scharnhorst, Niebuhr, m. I. och påpekade, huru samtidigt undervisningsväsondet, statsoch kommunalstyrelsen samt militärväsendet från grunden reorganiserades. Prefekten slutade sålunda: SÄro icke sådane exempel ett tydligt bevis på sanningen af den store Plutarchi ord: Om ett folk vill förbättra sin armå, sina finanser, sin förvaltning, sin politik, så måste det börja med att i moraliskt och andligt afseende höja sig; ty trädets frukter äro aldrig af annat slag än sjelfva trädet. Måtte vi, mina herrar, egna alla våra tankar och alla våra krafter åt denna högsta uppgift. Det förtjenar anföras, att under den tid, då Haussmann med fulla händer i Paris utströdde penningar för lyxen, funnos der 67,000 barn, som i briet på skolbyggnader icke kunde erhålla någon undervisning alls. Detta faktum har framkommit genom de. undersökningar om folkundervisningen i Paris, som en särskild kommission anställt. Den nuvarande Beineprefekten, Löon Say, arbetar med stadsfullmäktige på ett bättre ordnande af dessa förhållanden och har för folkskoleväsendet i Paris för nästa år begärt ett dubbelt så stort anslag som förut. Första numret af den nyutkommande Rappelt såldes i 40,000 exemplar i Paris, fastän numret ej hann att utdelas i förstäderna Montmartre, Belleville och La Vilette. Dagen derpa måste man utgifva en ny upplaga deraf, så stark var efterfrågan. Tyska riksdagens sammanvaro antages icke komma att räcka utöfver tredje veckan af november, hvadan preussiska landtdagen kan inkallas ännu denna månad för att antaga finanslagen för 1872 inom årets utgång. — Vid riksdagens sammanträde den 2 dennes förekom till behandling en fråga, på hvilken det nationalliberala partiet redan länge förberedt sig: frågan om författningen i Mecklenburg, I nämnda land råda äpnu mycket antiqverado förhållanden, så till vida att den egentliga borgareklassen är så godt som fullständigt utesluten från deltagande i lagstiftningen och kontrollen öfver finanserna. Redan 1869 försökte de mecklenburgska deputerade på nordtyska riksdagen ett angrepp mot författningen i deras land, men hr Bismarck höll då sin mäktiga hand öfver Mecklenburgs gammalmodiga statsinrättningar och förklarade, att riksmyndigheten icke borde tillåta sig ett ingrepp ide särskilda staternas inre författningsförhållanden, hvaremot han, rikskanslern, ville så mycket han förmådde sporra regeringarne i de båda storhertigdömena att påskynda sina reformplaner. Men som emellertid i Meck