Dagens Nyheter – 4 november 1871, sida 2

stralien, strandade vid utlöpandet härifrån. Besättning, passagerare och och några postsäckar äro räddade. tInternational. Redaktionen af Göteborgs Handelstidning mottog i tisdags, under dansk poststämpel, ett bref, undertecknadt Internationals styrelse för Göteborg4, med anhållan om införande i tidningen af ett upprop, som förmodligen varit afsedt att utgöra ett vältalighetsprof, men som är ingenting annat än en hop ihåliga och hätska fraser, säger tidningen, och tilllägger: Vi kunna således ej villfara den s. k. Styrelsens för Göteborg begäran, och det så mycket mindre, som underskriften, jemförd med poststämpeln, tydligen innebär en lögn. — Om denna skrifvelse verkligen utgått från någon dansk filialafdelning till International, så bevisar den, att detta sällskap ej känner till det svenska lynnet, hos hvilket slika tomma fraser endast väcka äckel. Lifräddningsbåtarne i Eng. land. Årsberättelsen från Royal Nation Lifeboot Institution innehåller, att under sistlidne 21 månader genom deras verksamhet icke mindre än 1,424 menniskolif blifvit räddade, samt att inrättningen räddat 40 skepp från skeppsbrott. Fredsligan i Paris. Med synnerlig fägnad erfar man att detta högt aktade sällskap, hvars sekreterare är den noble statsekonomen Frederic Passy, ämnar åter börja sin verksamhet. Enligt bref till Göteborgs Handelstidnings utzgifvare, förbereder sig nemligen sällskapet på att åter, på ett värdigt sätt, draga i fält, hvilket skall visa sig genom några nyligen af sällskapet utsända kungörelser. Brefskrifvaren yttrar: De nya grundlagar för Ngan och den impuls, som dess komitå gifvit, skola helt visst samla nya anhängare och skola, såsom vi hoppas, kunna verka för mildrandet af dessa hämndens idter, som gro i alla franska hbjertan, som ännu blöda efter fäderneslandets sår. Det är tidpunkten att låta köra förnuftets röst samt att låta Europa förstå, det dess välfärd ligger i folkens förening: vära vänner i Sverige och Norge skola helt visst hjelpa oss att utbreda dessa sunda idter äfven i deras fädernesland. Endast nöjligheten af att fredsligan i Paris kan åter begynna sin verksamhet, med utsigt att förmildra de hämndkänslor, hvarom man hört så mycket tal, antyd2r en förändring i det franska tänkesättet, som är högst gläd jande. Komma så försonande ord äfven från Tyskland så skulle det dock kunna visa sig, att fredsvännernas arbete icke varit förgäfves, utan att fastmer dessa utopier kunna en gång, om också först efter nya strider, blifva en verklighet. Japan och Tyskland. Antalet af japaneser ur de högre klasserna, som begifva sig till Europa för att göra sig förtrogna med dess vetenskaper och inrättningar, blir allt större och större. I senare hälften af juli öfverförde ångaren från Yokohama icke färre än tjugonio unga furstar till San Fransisco. De foro derifrån på Pacific-banan till Newyork, och de fleste hafva derefter begifvit sig till Europa. De ämna studera flera år vid tyska universiteter, synnerligast i Berlin, som nu i Xsoluppgångens öriket eger ett aktadt anseende. Tyskland gäller nu hos japaneserne såsom Europas mönsterland. De unga männen, som redan en tid uppehållit sig i Tyskland, hafva till de japanesiska tidningarne insändt entusiastiska berättelser om detta land, under det att de om Frankrike yttrat sig ogynsamt. Också står tyska sändebudet på bästa fot med japanska regeringen samt sträfvar för att bägge ländernas förhållanden till hvarandra skola bli allt intimare. Till bevis härpå må tjena, att redav ungefär 30,000 man japanesiska trupper äro ordnade efter preussiskt mönster, att japanesiska regeringen gerna mottager läkare, naturforskare och lärare från Tyskland, att i Japan äro etablerade cirka fyratio tyska handelshus och ytterligare att tyska marinen i de ostasiatiska farvattnen förökats med två krigsångare, hvilka hufvudsakligen skola hafva ögonen på de kinesiska sjöröfrarne. Att tyskarne öfverallt förstå att draga nytta af sitt framträngande, en i och för sig riktig princip, visar den omständigheten, att, sedan japanesiska regeringen beslutat sig