Dagens Nyheter – 3 november 1871, sida 2

följde några utomordentligt dyrbara presenter ; och den gamle Tilly gaf genast sitt samtycke. Nu var det blott fråga om att upphinna grefve Pappenheim, som rest i förväg med fångarne. — Han vidhåller envist sitt beslut att pergonligen anföra damernas eskort, yttrade genoral Tilly; och det är af vigt att ni träffar honom så fort som möjligt, emedan kejsaren utnämnt honom till befälhafvare öfver en armåkår, som skall operera i Sachsen. Förlora icke en minut. Fru Igomer hade härefter ett samtal med Johan von Werth, som yttrade: — Jag känner soldaten; han är så beskaffad att man svårligen lär kunna förmå honom att afstå från sin föresats. Da två fångarne äro förlorade för oss, om ni icke kan hitta på, hvar han har sin svaga sida. — Lita på mig, baron ... . Och har fröken de BSouvigny väl kommit till Prag, der jag regerar, så tillhör hon er, var viss derom. — Jag fruktar mest för att Pappenheim icke vill lemna henne ifrån sig så lätt som fröken de Pardaillan. — Säg mig uppriktigt: tror ni, att han ännu älskar Adrienne? — Nej, det var blott ett ögonblicks dröm, men han vet att jag älskar henne, och han har lofvat herr de la Guerche att vaka öfver henne. — Ah, en bedersfråga således! Jag fruks tade för att kärleken var med i spelet. Det