Dagens Nyheter – 2 november 1871, sida 1

Stockholms-Hyheter, Filosofie doktorsgraden. Jemte det k. m:t bifallit studerandena vid Upsala universitet P. A. Norims och H. O. Indebetous ansökningar i ämnet, har k. m:t förklarat, att det må vara medgifvet studerande, som redan för filosofie doktorsgraden aflagt godkändt afhandlingsprof enligt de äldre föreskrifterna, att åtnjuta befrielse från det i k. brefvet den 16 april 1870 för filosofie kandidatexamen föreskrifna latinska öfversättningsprof, om han sådant önskar. Kronprinsen ock KromnprinSessar of hanrmark anlända i afton med ordinarie snälltåget till hufyudstaden. Vacksamhets-skrifvetse. — Till framlidna statsministern för utrikesärendena har från schweiziska edsförbundets presideht Schenck ankommit en skrifvelse, som i öfversittning har följande lydelse: Öfverste Meyer och kapteaen i generalstaben Schumacher ha vid sin återkomstfrån den militära beskickning till Sverige, som varit dem anförtrodd, i sin redogörelse till edsförbundets krigsdepartement omförmält det utmärkta mottagande, som kommit dem till del från myndigheternas sida, och det välvilliga sätt, hvarpå dessa sökt underlätta fullgörandet at deras uppgift; och det schweiziska förbundsrådet skyndar att uttrycka sin lifliga tacksamhet för konuvgens at Sverige och Norge utrikegminister för den välvilja, som blifvit de utskickade bevisad, samt anhåller hos h. exe. att framföra uttrycken af denna tacksamhet till landtförsvarsdepartementet. Komitir för orgAanriserandet af sjövapnets amilitärpersonal sammanträdde i går härstädes. Till behandling har komiten fått sig förelagda dessa spörjsmål: 1:o. Huru bör, enligt komiterades tanke, sjövapnets militärpersonal organiseras, för att, med med hänsyn till landets tillgångar och öfrig År: förhå landen, bilst motsvara 1 bör tagas under ompröfning huruvida nämda mil icko bäst må kunna vinnas genom en förening af sjövapnets båda kårer: floWtan och skärgårdsartilleriet? . 20 Huru stor bemanning, särskildt för krizsslid och särskildt för fredstid, anses erfordras och kunna påräknas . . on) till sjövapnets fartyg, b) till minväsendet, c) till militärtjenst å stationerna? och i hvilken mån bör denna bemanning utgös af ch jungmin, b) kanonierer, c) båtsväring och förhyrda? or befälspersonal. särskildt, för kristid och särskildt för fredstid, anses erfordras och kunna påräknas . a). huru minga officerare? b) huru många underoflicerare ? och, i sanmumsnhang härmed, ce) huru många maskinister? on 4:0. Huru skola personalens undervisning och öfningar ordnas, såsom: a) rt i i , b) korpeslskolor, ce) underofficersskolor, d) arliga öfningar och sjötlåg? 5:0. Kunna bät in lämpligen helt och hållet undvaras vid de i fredstid förekommande varfsarbetena? Om ej: i hvad mån kan behofvet af deras användande insk änkas, och hvilket ir detansom, under olika tider af året. anses oundgängligen böra vara att påräkna, under antagande att vartven erhålla ungefir samma arbetsförmåga som de nu ega? . 6:0. Huru stort antal båtsmin anses således fort. farande erforderligt för sjövapnet och hvardera af dess stationer, huru bör bätsmans-uppfordringen lämpligast ordnas och huru bör kompanibefälet vara organiseradt på rotarne? Enär någon fast och för on längre framtid afsedd plan för sjökrigsmaterielen under au timande hastiga vexlingar svårligen för närvarande lärer kunna uppgöras, stär det komitön fritt att i afseende på vår blifvande materiel göra de förutsättningar, som må anses sannolika och derjemte oundgiängliga såsom utgångspunkt för de ofvan framställda frågornas utreda: och besvarände. (P.-T) 2:0.