Dagens Nyheter – 1 november 1871, sida 1

— 613 — Renaud. Han är ju ett riktigt lejon! Ingen kan nedslå honom, ingen motstå honom. — Nåväl! svarade herr de la Guercho, eftersom grefyc Pappenheim icko kan uppsöka 088, så må vi skynda till honom. — Skyndom till Pappenheim! ropade hugenotterna. Grefve Pappenheim hade emellertid blifvit skild från Tilly, och med återstoden af sitt präktiga kavalleri lyckades det honom att draga sig tillbaka till en närbelägen skog, innan han upphanns af Renaud. Tillys armå, denna här, som hittills burit namnet den oöfvervinneliga, var upprifven, tillintetgjord. Sjelf stod dock fältherren qvar, omgifven af några få regementen, likasom hoppades han i det längsta att ödet på ett eller annat sätt skulle komma honom till hjelp; men slutligen blef han tvungen att lyssna till sina officerares råd. Då den gamle generalen ändtligen beslöt lemna det slagfält, der hans krigsära lidit ett sådant afbräck, nalkades redan natten, och det var förenadt med ganska stora svårigheter att undkomma segrarne. Oupphörligt förföljd och försvagad genom blodsförlusten — han hade erhållit icke mindre än fyra sår — syntes grefve Tilly icke kunna undgå att falla i fiendens våld. Hans eskort, som i hvarje ögonblick förminskades genom verkningarne af kulor och svärdshugg, var snart reducerad till några få man, På