Dagens Nyheter – 21 oktober 1871, sida 1

ETTAN TOAST stridigheter ha börjat uppstå angående Östersjöns hamnar och tysk propaganda att bedrifvas i de baltiska provinserna. Kejsarmötena i BSalzburg och Gastein ha haft till yttersta mål att åvägabringa en hemlig allians, riktad mot Ryssland och äfven att förmå Österrike afstå sina tyska provinser mot löfte om hjelp i -ett förestående krig med Ryssland). Skulle dessa förutsittningar befinnas vara. riktiga — (ja derpå hänger det! D. N.) — så må man säga att den slaviska frågan inträdt i ett skede, som snarligen skåll föra den till en afgörande katastrof.4 Men korrespondenten går in på att se bort från kejsarmötena i Gastein-Salzburg och att antaga det derutaf icke omedelbarligen skall följa någon konflikt mellan Ryssland och Tyskland. BSedamnhan sålunda lemnat sina ängslade läsare ett ögonblicks andrum, går han på med att det i alla fall är mer än sannolikt att ett krig mellan dessa båda militärmakter, i en närmare eller fjermare framtid är oundvikligt. Ingen diplomati skall någonsin på fredlig väg lyckas bilägga striden mellan Panslavismen och Pangermanismer. Stämningen i Ryssland är mycket krigisk. Det kännes på luften att den är mättad med elektricitet (och litet deraf har korrespondenten urladdat sig). Det är ej osannolikt att man får sc på ena sidan Ryssland, Turkiet, Frankrike och möjJigen Nordamerika samt Tyskland, Österrike och Italien å den andra. Och Ryssland ensamt ställer upp i folkbeväpning och regulier armå förutom landtstormen 3 millioner 3 hundra tusen krigare. Vi ha nu redogjort för gången af korrespondentens kannstöperi. . Det innehåller, som man sett, ingenting nytt; de verkligt eller tillgjordt förskräckta tidningarne i Sverige ha många gånger repeterat samma visor. Naturligtvis kan ingen bestrida att ett krig kan komma att någongång i en SCnärmare eller fjermare framtid utbryta mellan Ryssland och Tyskland, i synnerhet om på Rysslands tron kommer en kejsare, hvilken lika hufvudlöst som Napoleon öfverfaller Tyskland, bara derför att det blifvit en enhet och derför att neutraliteten ej betalats med någon tysk provins eller med någon grannstat. Men om man, såsom Dagligt Allehanda, vill häri finna ett Smaningsord af djupaste allvar äfven för ose, oaktadt korrespondenten icke på ringaste sätt antyder att Ryssland hyser någon lust att draga i härnad äfven mot oss eller att någon anledning finnes för Sverige att blanda sig uti det i en närmare eller fjermare framtidX oundvikliga kriget, så skrämmer man onödigtvis upp sig sjelf och andra på samma sätt, som Dagligt Allehanda försökte göra om vintern 1854—55, under Krimkriget, då det regalerade med den ankan, att ryska flottan höll på att sågas ut från Kronstadt för att anfalla Sverige. De der 3!2 millionerna krigare får för öfrigt Ryssland allt dröja att använda till den fjermaret framtiden, enär det ännu icke ens riktigt börjat tillämpa den nya armåorganisationen, som framdeles skall förse det med så stora massor. För närvarande har det, i följd deraf att mellan 1856 och något af de senaste åren ingen rekrytering ) Här sväfvar fantasien vildt ut. Att nu proPonera Österrikes kejsare att afstå sina 8 milliouer tyskar vore just icke egnadt att föda vänskap.