Dagens Nyheter – 19 oktober 1871, sida 1

RR ERE ARE NETTIS STEN sig såsom juridiska biträden och ombud åt korporationer och enskilda personer. Är det väl möjligt, att de under sådana förhållanden kunna undvika att ofta blifva domare i egen sak, åtminstone realiter, om ock mera sällan formaliter? Vi tro det icke. Och huru låter sig ett dylikt tillvägagående förlika med helgden af den aflagda embetseden? Det synes oss sannerligen icke vågadt att påstå, det ett sådant förfaringssätt står i rak motsats till det anständiga; och dess förekomst visar ovedersägligt att antingen föreställningen om moralisk takt och rättvisa är hos många af densammas officiela målsmän långt ifrån klar, eller ock deras samveten mycket rymliga. Hvad vi här yttrat om domare, gäller äfven alla öfriga tjenstemän, för såvidt de såsom sådana och i egenskap af kommissionärer kunna hafva stridig talan. Och hvad säges väl derom, att många tjenstemän och jemväl vaktmästare begagna embetsrummet och tjenstetimmarne för ombesörjande af enskilda uppdrag? Är det icke otillständigt, att statens lokaler af tjenstemännen användas för att der rådpläga och skriftvexla med dem besökande personer rörande allting annat, än som med den innehafvande tjenstebefattningen eger gemenskap? Detta är ett oskick, till hvars stäfjande : kraftiga mått och steg tarfvas. Ej böra väl statens embetslokaler få förvandlas till advokatkontor; det kan ju vara nog med, att de få begagnas såsom läsesalonger eller, kanske rättare, tidningsklubbar. Vidkommande tjenstetimmarne, hvilka i de flesta embetsverk beräknas till 4 per dygn (kl. 10 f. m.—2 e. m.), medgifva vi otvunget, att dessa för sysslolösheten kunna förefalla evighetslånga. Men i brist på annat kan ju tjenstemannen, efter ankomsten till embetsrummet, dit han oftast ej hinner förrän framemot kl. 11 eller 12, sedan han der noga genomläst dagens tidningar och derefter i en hast undanstökat de hans tjensteåligganden, som ej tåla vid något ytterligare uppskof, förnöta den återstående lilla tiden med någon angenämare sysselsättning, såsom t. ex. med uppsättande af ansökning om löneförhöjning till följd af alltför trägna tjenstegöromål eller om tjenstledighet i och för enskilda angelägenheter4 eller för återställande af helsa och krafter, försvagade genom ansträngning i tjensteutöfning och dylikt, tills klockan lider bortåt half 2, då han ju ändtligen, efter väl förrättadt värf, får begifva sig hem och hvila ut under dygnets öfriga 20 å 22 timmar. Man hittar exemplar af dessa Cembetsmannaoch vaktmästare-kommissionärer, dessa parasitväxter på samhällsträdet i hofrätten och rådhusrätten, i öfverståthållareembetets kansli, landskansliet och landskontoret, statskontoret, justitierevisionen ; ätminstone äro de mest kända der hemmastadda. Slutligen ännu ett oskick! Som bekant, åtnjuta häradshöfdingarne Carln, Molin och Isberg så godt som ständig och Abenius ofta tjenstledighet. : Deras domsagor äro belägna till en del ganska aflägset ifrån hufvudstaden. Likväl hafva de respektive4tjenstförrättande domrarne i berörda domsagor sitt hemvist här i Stockholm. Att detta förorsakar de rättsökande en svårligen laglig tunga och onödiga besvär, torde ej kunna motsägas.