Dagens Nyheter – 18 oktober 1871, sida 1

TE a ar nga FI Fr Rö an an a er TR ENE alla de band, som tästa den vid jorden, fäderneslandet och kyrkan. Uti detta sakernas skick äro alla regeringar solidariska gentemot cn gem2nsam fiende, som icke snafver, utan söker vyssja dem i sömn. Det sjukaste och mest hotade af alla länder är England. Tumulterna år 1866 hafva berusat massorna. Hela det stora britiska riket är bearbetadt af hemliga sällskaper. Arbetarnes internationela association håller nära nog offentliga möten. Största delen af de depossederade indiska furstarne, en stor mängd landtoch sjöofficerare, parlamentsmedlemmar, ja, t. o. m. ministrar, sigas vara med derom. Regeringen känner den plan, som på en gifven signal vill utsätta de offentliga byggnaderna i London för det öde, som de parisiska endast till en del undgått. Ånefartyg vänta redan på Them sen den engelska bankens skatter, ett lätt byte, säga de cammansvurna, sedan först den stora pulsådern, gatan Strand, är antänd och de offentliga byggnaderna, först och främst kasernerna, äro sprängda i luften, som för tre år sedan fängelset Clerkenwell. 9Sorglösa till karakteren och alltför upptagna af våra affärer för att tinka på morgondagen, vanda vid en hundraårig frihet och en fabelaktig rikedom, samt med en under flera generationer förlorad hågkomst af hvad den landsplåga, som kallas krig och inbördeskrig, har att betyda, följa vi lugnt med strömmen, utan att studera tidens tecken. Denna hemskt mörka profetia står, som man ser, i skarp kontrast mot det, som Gladstone för ej så längesedan yttrade angående arbetarerörelsen i England. Man miuvng, att den s. k. klosterfrågan i Rom för någon tid sedan var nära att föranleda förvecklingar mellan Italien och Frankrike; det var expropriationen af ett franskt kloster, som då framkallade några misshälligheter, hvilka dock snart bilades. Emellertid ha de municipala myndigheterna fortsatt attexpropriera romerska nunnoeklostren, men härmed går dock mycket långsamt, och nunnorna demonstrera så mycket de förmå mot åtgärden, Nunnorna i de begge klostren Santa Teresa och Sant Antonio Abbate hade bestämdt motsatt sig att följa —expropriationsnämn lens föreskrifter, hvarför den kungl. kommissarien Gadda nödgades vidtaga särskilda åtgärder med dem, hvarom från Rom skrefs den 11 oktober: KL. 7 i går på morgonen begärde chefen för ingeniörkåren jemte en officer, en no tarie, en polisinspektor, arbetsmanskap och två gendarmer att bli insläppta i Teresaklostret. Men härpå ville den andlige direktören ej lyssna, hvarpå dörrarne blefvo af arbetsmanskapet med våld uppbrutna. Nunnorna drogo sig tillbaka och begåfvo sig till det strax intill belägna klostret Incarnacione, om hvars eganderätt furst Barberini nyss öppnat process med regeringen. Klostret befanns när nunnorna kommo dit vara utrymdt. Samma åtgärd upprepades två timmar derefter i klostret Antonio; men här gjordes dock större motstånd, hvarför stegar, jernspett 0. s. v. måste användas för att vinna inträde, men länge dröjde det ej förr än detta erhölls. Nunnorna protesterade för formalitetens skull och bådo utt man skulle lemna anstånd några dagar med deras aftågande, hvilket också beviljales dem. Dessa äro de två första andliga stiftelser, som träffats af expropriationslasen. Bland presterna är upphetsningen med wnledning häraf utomordentlig.