dags: Lotsen Erik Eriksson vid Arholma skulle i måndags inlotsa på redden ett tyskt fartyg, hvilket var i ytterst nödställd belägenhet. För att få honom ombord under den häftiga sjögången måste han upphalas förmedelst en lina, hvarvid han blef så illa klämd mellan båten och fartyget, att venstra armen alldeles krossades och handen nästan lösslets. Dessutom erhöll han flera svåra skrubbsår i hufvudet. Uppkommen på fartyget i detta beklagansvärda tillstånd, hade han likväl nog själsstyrka att föra fartyget i säkerhet. Olyckshändelsen förorsakades dels af den höga sjön och dels af ovarsamhet vid mannens upptagande på fartyget. Bemiälde Eriksson, hvilken utmärkt sig för mod och rådighet, har hustru och 2 barn, hvarför man torde kunna hoppas, att han, om han blir krympling, hvilket tyvärr är sannolikt, skall komma i åtnjutande af pension. Sjöolyeka. Preussiska postångfartyget Oscar, fördt af kapten Evert, hvilket under sommaren ombesörjt postförbindelsen mellan Maimö och Stralsund, afgick i torsdags natt från Malmö på sin sista tur under året. Kommen mellan Dragör och Falster, inträffade dock, att ångbåten törnade på ett större segelfartyg med den olyckliga påföljd, att detta genast sjönk och Oscar erhöll en läcka af nära en fots diameter i förstäfven vid vattenliaien. Segelfartyget, ctt skotskt skonertskepp vid namn Emilie, hemma i Kirkealdy och fördt af kapten Thomas samt från Kronstadt destineradt till Helsingör med last af hvete, träffades af påstötningen midt för fockmasten, så att detsamma klyfdes och masten sprang tvärs at. Af Emilies besättning, som i fö jluf fartygets hastiga sjunkande icke hann berga något af sina effekter, räddades likväl alla; kaptenen, styrmannen och Kocken räddade sig i Oscars båt, utan att man dock ännu vet, hvart de hegifvit sig; den öfriga besättniogen, tre matroser och en jungman, togs ombord å Oscar. Påstötningen, som timadei fredags morse kl. 4 lärer haft sin anlelning deri, att det förolyckade fartyget, som tillsammans med åtskilliga andra låg för ankar, der olyckan timade, uraktlåtit hafva erforderliga lanternor uppe. Oscar återvände genast till Malmö, dis den i fredags på morgonen inkom för att i dervarande docka undergå reparation. Falska sedlar. Från Falun skrifves: Då flera falska sedlar af Kopparbergs enskilda bank å fem och tio riksdalers valör på senaste tiden inkommit till härvarande privatbank, hade underrättelse derom vid sednaste marknad genom polisens försorg meddelats i så väl handelsbodar som annorstädes; och blef en person i fredags tagen i förvar för det han innehaft en dylik sedel å tio riksdaler. Falska sedlar af Skaraborgs läns enskilda bank finnas äfven i omlopp. lin person, som bivistat sednast hållna marknaden i Filipstad, har emottagit en dylik å 100 rdr. Denna sedel är illa gjord Ruskigs marknad. Under denna rubrik skrifves i Ulricehamns tidning: Vid landtmarknaden å Björketorp i Marks härad den 3 d:s förekommo åtskilliga blodiga slagsmål, hvarvid knifvar och andra lifsfarliga vapen användes. Ett par af de vildaste slagskämparne ha sedermera afvikit från orten, så att de ej ännu kunnat gripas; hvaremot åtskilliga fridstörare redan äro inför Marks häradsrätt under laga åtal för sina våldsbragder. Björketorps marknader föröfvas nästan alltid bland de ruskigaste och mest barbariska slagsmål som bland nutidens befolkning existera. RBymningen från Warbergs fästring. De två försvunna lifstidsfångarne blefvo natten mellan sistlidna onsdag och torsdag upptäckta och gripna istengården, der de, som man anat, allt sedan föregående fredagen hållit sig dolda. Det var slumpen, som vid upptäckten kom vaksamheten till hjelp. In af officerarne vid yttre bevakningen, som befann sig uppe hos posterna på fästniigsvallen, tyckte sig höra ett lätt buller bland stenarne nere i stengården. I största tysthet tillkallade han folk, och vid undersökning fanns den ena fången, Grund, framkrupen ur sitt gömställe i akt och mening att skaffa sig vatten, hvarpå han och hans kamrat de senaste tre dygnen lära lidit fullkomlig brist. Bröd hade de deremot qvar för någon tid. Oaktadt Grund på tillfrågan sade sig sakna all vetskap om Bloms vistelseort, behagade dock denne omsider på : uppmaning äfven framkomma och gifva sig fången, och dessa båda få väl nu med ett års cell plikta för sina frihetsidter. Deras provisoriska bostad hade varit allt annat än komfortabel. Tänk, att tillbringa 5la dygn under denna kalla årstid i balfliggande ställning, inklämda i en två alnar lång, mycket låg och trång underjordisk håla, och dertill saknande vatten! Deras mening hade