Dagens Nyheter – 12 september 1871, sida 1

— Så har han qväft henne? — Alldeles så, ja! . Lä x — Vetiman hvilken prest som skall, officiera? — Sannolikt påftliga nuntien. — Man talade om kardinal Antonelli. — Nej vars, han håller ingen messa. — Hvad för slag? En kardinal icke hålla messa? — Ånej, tycker ni det? Kardinalatet är en värdighet som icke befattar sig med prestsysslor. — Ni skämtar? — Inte det ringaste. Hörpå, man talar här bredvid om att det skall blifva påfven i egen hög person. : — Påfven! Då måste han hafva kommit enkom hit från Rom? — För tusan, det var väl bans skyldighet mot den aflidna, så mycket mera som Rom i detta ögonblick just icke är någon särdeles angenäm vistelseort för honom. — Ja, det är så sannt det, jag förstår... x x — Såg ni hvem det var som gick förbi? — Troligen en medlem af familjen. — Sannolikt; han var alldeles svartklädd. — För fn! Jag känner ju honom mycket väl nu, det är grefven af Paris. — Säger ni det? — Helt säkert. Föröfrigt bär han ju en paraply. — Nå, än sen. — Böte! Farfar sins paraply! — Det är en systerson, eller huru? — Ja, en systerson till den aflidna, — Han ser dock just inte så ledsen ut! — Tror jag det; aiär man får ärfva. Åh! Boet är inte utredt än. x x x — Madame Chaffaroux! bar madame hört att det skall komma hundratusen kyrkbetjenter? — Hundratusen kyrkbetjenter? kors, hvad siger ni? Men det finns ju inte mera än 50,000 församlingar i hela Frankrike?