eek eRET—RRERR—RXEXSSEX—XRROE XXRSXE——EX—XREEORXEERKRRRROROEERRREREE ningen, till hvilka vi efter Fedrelandet återgifva inledningen; I betraktande af att arbetareklassens frigörelse måste eröfras af arbetarne sjelfva; . . att striden för arbetareklassens frigörelse icke är detsamma som en strid för klasstörmåner och monopol utan en strid för likhet i rätt som i pligt för afskaffandet af ståndsskilnaden; att arbetarnes beroende af kapitalisten är grunden till allt slafveri, allt samhällselände, all andlig förnedring ooh allt politiskt beroende; att derföre arbetareklassens frigörelse från kapitalets herravälde bör vara det stora målet, i jemförelse hvarmed hvarje politisk rörelse blir af underordnad vigt; att alla sträfvanden mot detta stora mål hittills strandat till följd af brist på gemensamhetskänsla mellan de mångfaldiga grenarne af arbetet i alla länder och emedan den nödvändiga enigheten mellan de särskilda ländernas arbetare saknades; att arbetarnes frigörelse hvarken är lokal eller nationel utan en samhillsuppgift, som omfattar alla3länder, i hvilka det moderna samhället är rådande, och det så. att hennes lösning beror på de mest upplysta ländernas samverkan; att den nu pågående åternuppståndelsen af arbetarerörelsen i Europas slöjdidkande länder å ena sidan bör väcka nya förhoppningar, men å den andra allvarligt varnar mot, att de gamla felen upprepas, och manar till att fort ordna den hittills planlösa rörelsen; i betraktande häraf förklarar den i Gentöve församlade kongressen, att den internationella arbetareföreningen, likasom alla med densämma i förbindelse stående sällskap och personer, erkänner sanning, rättrådighet och sedlighet som den ledande tanke, hvilken bör finnas tilliumgänget med alla menniskor utan hänsyn till färg, nationalitet eller religion. Kongressen anser för en pligt att begära borgerliga och menskliga rättigheter icke allenast för sitt eget parti utan för hvar och en, som uppfyller sina pligter. Inga rättigheter utan pligter. Inga pligter utan rittigheter Fedrelandet anför derefter något ur sjelfva stadgarne, hvilkas första paragraf angifver föreningens ändamål, nemligen Xatt gifva de arbetaresamfund, hvilka finnas i de olika länderna och sträfva till samma mål, nemligen arbetarnes beskydd, förkofran och fullständiga frigörelse, en fast medelpunkt för meddelande och samverkan.4 Den andrå paragrafen gifver föreningen namn. Den tredje inrättar ett generalråd, som jemte några aflönade medlemmar utgöres af ombud från de olika länderna, samt en årlig kongress, som efter generalrådets bestämmelse : skall mötas på åtskilliga orter, men alltid på bestämd tid, och som skall mottaga berättelse om generalrådets verksamhet o. s. v. De medlemmar, hvilka resa från ett land till ett annat, kunna på det främmande stället få underrättelser om sitt yrke och kredit på vissa vilkor samt till det belopp som deras egen afdelning eller sektion vill borga för. Hvar och en, som bekänner och försvarar föreningens grundsats, kan upptagas till medleri. Hvarje afdelning är Ssuveränt men ansvarig för sina val o. Bs. v. I de reglementariska bestämmelserna fastställes den årliga afgiften till 10 centimer, eller 7 öre.