Dagens Nyheter – 1 september 1871, sida 1

I inelserna för detsamma. Eders kungl. maj:t behagade deraf finna, att roteoch rusthållarne medgifvits all lämplig frihet vid ordnandet af sina förhållanden till soldaten; avt det vida öfvervigande antalet af roteoch rusthållare uti detta förslag erhållit en för dem fördelaktig be gränsning at deras omkostnader, under det att de öfriga, hvilkas börda redan nu icke kån kinnas synnerligen tung, icke heller skola finna sig åsidosatta, samt slutligen att detsamma icke tvingar någon in på den föreslagna regleringen, utan lemnar öppet för roteoch rusthållaren att; till och med vid hvarje ny rekrytering, emottaga eiler förvägra de erbjudanden som derutinnan innefattas. I sammanhang med dessa sålunda föreslagna nya bestämmelser angående roteringsoch rustningsbesväret, Har jag slutligen trott mig böra hemstiälla, dels att desså bestimrmelser skola tillämpas i mån af nuvarande soldaters aigång ur tjensten, dels att till den härom gifna författning borde öfverflyttas ej mindre det företrädesvis för nämnda skyldighet betydelse ezande städgandet angående rekrytering under krig, som alltifrån allmänna beväringens inrättande varit gillande samt finnes intaget i 39 mom. 1 af kungl. kungörelsen den 13 november 1860, men som deremot synes vara till sin natur frimmande för virnepligtlagens innehåll, än äfven den närbeslägt de föreskriften i samma ;s senare moment. . v