Dagens Nyheter – 1 september 1871, sida 1

Från Utlandet. Vi berättade i går att flera af de större städerna i Frankrike beslutit att högtidligt fira republikens årsdag, den 4 september. Inrikesministern Lambrecht har emellertid nu utfärdat ett cirkulär till prefekterna, hvari det heter, ätt den 4 september visserligen gifvit Frankrike den republikanska statsformen och makten att bestämma öfver sig sjelft, men att ett festligt firande af denna dag är opassande, så länge landet är försänkt i sorg och en stor del af dess omrtåde besatt af främmande trupper. Prefekterna uppmanas fördenskull att afråda från festens firande, men skulle. man någonstädes envisas att fira den, bemyndigar Lambrecht prefekterna. att använda . de tvångsmedel, som stå till deras förfogande. Det utskott, som undersöker orsakerna till upproret af den 18 mars, har haft tre timmars samtal med Thiers, hvarunder denne utvecklade sina egna åsigter om anledningen till upproret och särskildt frikände tyskarne från anklagelsen att hafva spelat under täcke med kommunalisterna. Ingentingt, yttrade han, kan mer än denna falska beskyllning vara egnadt att harma furst Bismarck, som med rätta gör anspråk på äran att hafva hjelpt oss att kufva upproret, då han tillät oss att öka vår truppstyrka vid Paris från 22,000 till 140,000 man.4 Thiers upplyste äfven, att de tyska generalerna erbjudit honom direkt understöd vid Paris eröfring. Undersökningen med de häktade kommunalisterra fortsättes. Allmänna åklagarer har yrkat dödsstraffets tillämpning på Ferrå, Assi, Jourde, Billioray och Trinquet, men till rättens öfverseende anbefallt Courbet, på grund af Sdem brist på fast vilja, som flera vittnen framhållit såsom en särskild egenskap hos honom, samt Ulysse Parent, som visserligen rest upprorets fana, men. lemnat kommunen mycket snart. De anklagade ha nu ingifvit sina försvarsskrifter. Ur Ferr6s anföra vi följande: Ehuru öfverhopad af allmänt förakt, förberedde regefingen i hemlighet ett statsstreck och förbjöd Paris att välja ett municipalråd. De hederliga och ärliga tidningarne undertrycktes