Dagens Nyheter – 1 september 1871, sida 1

I inom särskilda län i denna voras markegångspris, svårligen kuuna undvikas, att denna afgift i olika län blefvo till värdet olika. Då jag med anledning hiraf och i enlighet med hvad i det förra förslaget egt rum, ansett mig äfven nu böra föreslå att förberörda afgift måtte bestämmas i penrfingar, så har jag dertill äfven haft ett annat skäl. HBEnärii förevarande hänseende likasom i fråga om ordnande af roteringsskyldigheten såsom regel torde böra få gälla, att samma skyldighet bör medföra samma börda, samt jag, till följd häraf och då intet verkligt skäl synes för handen att för rusthållarne vid Smålands grenadierbataljon bibehålla nu förefintliga undantagsförhållande, trott mig, med afvikelse från eders kungl. maj:ts förra förslag, nu böra föreslå, att afgiften måtte sättas lika för samtliga ruethållarne vid afsuttha kavalleriet, så skulle en sådan förändring eller ett stadgande derom icke medfört åsyftad verkan, derest nämnda afgift blifvit bestämd i spannmål, hvarå värdet för olika år och orter vexlar. I fråga åter om afgiftens belopp har jag, på sätt redan blifvit antydt, trott någon ändring i hvad tillförene blifvit ifrågasatt böra ega rum. Emot detta förslag har nemligen blifvit erinradt, alt genom. detsammas antagande rusthållarne skulle komma att drabbas af en vida större utgift för rustningen än de hittills under en lång följd af år fått vidkännas, och då det nuvarande förhållandet under denna tid vunnit sådan häfd, att vid öfverlåtelser af jord köpest lingen vanligen blifvit bestimd under förutsättning af detsammas fortfarande bestånd, ekulle en sådan förhöjning af den nu utgående histvakansafgiften, som i det förra förslaget ifrågasattes, komma att för de nuvarande egarne af rusthål!sjorden medföra en opåräknad nedsittning i deras egendomars värde och sålunda ej kunna undgå att i det allmänna föreställvingssättet uppfattas såsom en mot dem begången . Ori ilvisa. Dessa erinringar, om än grundade på en missuppfattning om rusthållarnes förbindelser, har jag. emellertid trott ej böra frånkännas allt afscende, helst det vid rustbållsinrättningen icke mindre än vid roteringen är af vigt att, så vidt möjligt, undanrödja de anledningar till missbejårenhet med institutioben, som kurna förefin nås, och 1869 års riksdags beslut om förlingning af de förra hiistvakanskontrakten dessutom gifvit ökadt stöd åt rusthållärnes föreställning, att de enligt dessa kontrakt utgående afgifter ej skulle komma att i någon. väsentligare mån förhöjos. På grund härat har jag ansett beloppet af den afgift, som af rusthållarne vid det afsuttna kavalleriet borde i stället för den nuvarande hästvakansafgiften samt såsom ersätt-. ning för beklädnad, remtyg och beväpning, erliggas och i hvilken afgift den nu utgående 1rosspassevolansafgiften äfven synes mig böra inbegripas, skiligen kunna bestämmas till 150 rdr. Denua afgift, hvilken, enligt hvad bilagde tabell, intagen under bil. nr ö, gifver vid banden, för owkring 292, af rusthållarnes Hela antal vida understiger värdet af den rustningsersättning de af stater åtnjuta, torde ej heller, med afseende å de kostnader de nu till följd af rustningsskyldigheten vidkänuvas, kunna anses för hög, men ! ehuru jeg gåledes föreställer mig att samtliga usthållarne med beredvillighet skola underkasta sig densamma, har jag likväl, med stöd af de Asgter 1869 års riksdag uttalat, funnit mig böra illägga det stadgande, att de rusthållere, hvilka icke vilja på den nu föreslagna anordningen ingå. ega avt i stillet, mot afstäende af de dem nu tillslagna rustningsriäntor och statsanslag samt Magande af ordinarie rotering, blifva från den dem nu åliggande rustningsskyldigheten befriade. Slutligen torde jag få fista ede.s kungl majs uppniiirksamhet derpå, att, derest förhållandena vid det afsuttna kavalleriet skulle komma att för framtiden ordnas så som nu blifvit ifrågastäldt, öfverenskommelser torde böra med rustbållarne träffas rörande de gamla persedlarnes aflevererende till kronan; äfvensom att ett anslag motsvarande de nya kostnåder, som af beklidnadeps och beväpningens öfvertagunde af kronan måste uppstå, torde böra å riksstatens fjerde hufsudtitel uppföras. De hufvudrakliga skilen för det förslag till reglering af röteringsoch rustningsbesviiret, som mig ålegat att uppgöra,. har jag un haft nåden inför. eders kungl maj: tyeckla, och anhåller jag att i här nedän följande förslag till förfättning i ämnet få sammanföra grundbestär