Dagens Nyheter – 22 augusti 1871, sida 2

svenskt rmt. Sjelfva krigsrättspresidenten öfverste Merlin anmärkte med förvånad uppsyn, att detta var verkligen anspråkslöst. Samma franska tidningar, som argast smutskastat Jourdo, yttra nu, att hans redlighet blifvit genom framlagda bevis så godt som höjd öfver allt tvifvel. Sjelf försäkrar han, och ingen har kunnat förringa värdet af hans ord, att när han lemnade finansministersplatsen, var han fattigare, än när han mottog den. Så lefde, anmärker en af Englands förnämsta tidningar, den man, genom hvars händer millioner frank gingo och som. om han velat, kunnat disponera franska bankkens milliarder. Ett sådant drag af oegennytta, och redlighet kastar sin glans tillbaka på hela nationen, ty det visar att korruptionen, hur djupt den gripit omkring sig ännu lemnar rum öfrigt för utvecklingen af republikansk dygd. En Paris-kommunalist med skandinaviskt pass. En korrespondent från Paris till Köpenhamns Dagblad berättar följande om hvad som hände en skandinav strax efter kommunens nederlag. I början af juni månad hade en ung skandinav kommit till Paris och satt lugn i ett kaf och drack, sitt öl. Vid samma bord satt en annan herre, hvilken gjorde åtskilliga försök att inleda ett samtal, Sedan några fraser blifvit utbytta, märkte fransmannen genast, att han hade för sig en främling, och han frågade A. (den unge skandinaven) om han som främling icke var rädd för att genom misstag blifva arresterad som kommunist, på den grund, att så många främlingar befunnit sig bland upprorsmännen. A. svarade, att för det första hade han kommit till Paris efter kommunens undertryckande och för det andra hade han sina papper klara. Vid dessa ord spetsade fransmannen öronen och frågade, om hans pass verkligen var i fullkomlig ordning. Han bad A. att få se det, nvilket ock villfors. Sedan han undersökt passet temligen noga, frågade han, huru mycket A. skulle vilja ha för att låna heonom passet på fjorton dagar, och erbjöd honom härför 200 francs, tilläggande, att ÅA. ju lätt kunde få ett nytt genom sitt lands beskickning. Då A. dröjde med svaret, erbjöd fransmannen 1000 francs och förklarade sig skola återkomma om 10 minuter. Vår skandinav, som icke var rik och som tyckte, att denna summa var lätt förtjent, fick icke lång tid attanställa betraktelser, ty knappast fem minuter derefter kom den andre tillbaka och bad A. följa med ut på boulevarden för att göra upp affären. Ni har ju passet ännatt Ja, och ni har de 1000 franken ? Jo, se här.t Efter ett ömsesidigt beskådande, försiggick utbytet. A. som var en försigtig man, ville först ha pengarne, HWilka han också erhöll, och lemnade derpå passet, sedan han först uppgifvit sin adress, hvarpå fransmannen försvann. Fjorton dagar derefter återfick A. sitt pass; det var inlagdt i ett stort konvolut med Londons poststämpel men för öfrigt utan ett enda ord. Hvilken af kommunens chefer det var, som sålunda räddade sitt skinn, kunde vara rätt intressant att veta. — Garibaldis hetlsotillständ. Ett telegram från Firenze af den 17 d:s till Berlingske Tidende meddelar följande: Garibaldi, som länge varit så plågad af gikt, att han icke kunnat gå omkring -ens i sin bostad, ligger nu på Caprera för döden.4 Lumbyes erkester skall, enligt danska tidningar, i höst och vinter besöka Sverige och, bland annat, uppträda en längre tid i Blanchs kafå i Stockholm. Hemska ärtal i mensklighetens historia. 1 Reymers kronologi finna vi följande uppbyggliga historiska uppgifter: Vigvattnet kom i bruk år 120, penuitensen infördes år 157, munkväsendet uppstod år 348, latinska messan 394, sista smörjelsen 550, skärselden 593, anropande af Maria och helgonen 715, påfliga fotkyssningen 809, kanoniseringen af de helige och saligen aflidne 993, celibatet 1015, aflaten 1219, dispensationen 1200, Hostians upphöjelse 1200, isqvisitionen 1204, öronbigten 1915 Anoman Am innofenr Mamaca halklaa