Europas skulder. I England har nyligen utkommit en af en autoritet inom finansverlden, Dudley Baxter, författad bok, benämd National Debts, i hvilken företrädesvis Englands finanser afhandlas, men som derjemte lemnar de tillförlitligaste uppgifter i detta afseende rörande andra stater, och i hvilken påpekas, hurusom verlden, sedan Napoleon den 3:djes tillträde till regeringen, blifvit allt mer och mer fördjupad i skuld. Den utgift för statsskulderna (franska krigskostnadsersättningen oberäknad), som år 1870 måst påläggas hvarje individ inom de europeiska hufvudstaterna, beräknar Baxter sålunda: England ...... 13 rdr 68 öre, Italien . ...... 9 ,, 58 Frankrike ..... 8 ,, 45 ,, Österrike ..... 6 ,, 27 Tyska riket .... 3 ,, 22 ,, Ryssland. . . . . 3 13 . Enligt denna beräkning skulle Ryssland vara minst, England hårdast betungadt. Det lider dock icke något tvifvel, att England, då dess statsinkomster är jemförelsevis större än Rysslånds, måste befinna sig i en vida gynnsammare ställning än sin gamle motståndare från Krimkriget. För Italien och Ryssland finnas ej tillförlitliga uppgifter rörande statsinkomsternas belopp. I de öfriga hufvudstaterna ätgår till statsskuldernas förräntande i procent af statsinkomsterna: England ......... 2,8 Frankrike . ....... 2,3 Österrike ........ 22 Tyska riket. ...... 1,0. Hvad statsskuldernas tillväxt under de senaste åren angår, så har Frankrike derutinnan presterat något utomordentligt. Då Ludvig Filip störtades från tronen, uppgick statsskulden till 3,166 millioner rdr rmt. Under republiken växte hon med 1,069 millioner rdr. Genom oupphörliga statsbrister och krigen på Krim, i Kina, Kokinkina, Italien, Mexiko och slutligen i Frankrike sjelft fördubblade kejsarriket skulden, som i december förra året utgjorde 9,570 millioner rår. Om man än skrifver krigskostnadsersättningen på den störtade kejsarens räkning, qvarstår i alla fall en tillökning om 3,480 millioner rdr. Frankrikes lagrar ha sålunda varit ganska dyrköpta. Landet har betalt det adertonåriga kejsardömet med en statsskuld på 8,874 millioner rdr, hvilken Elsass och tyska Lothringen icke mera hjelpa till att bära. Hur skadligt kriget måste återverka på de närmaste årens statsinkomster behöfver icke omordas. Till franska statsskulden komma också betydande lokala skulder. Ensamt staden Paris hade före krigets utbrott att betala 14,7 millioner rdr i räntor på sina kommunalskulder, så att rmt 7,s4, uppbördskostnaderna oberäknade, kommo på hvarje hufvud af stadens befolkning. Andra stora städer i Frankrike ha äfven skulder, hvilka för fyra år sedan beräknades uppgå till 287 millioner rår. Paris skulder ha naturligtvis vuxit oerhördt genom de två belägringarne. Fransmännen och parisarne ha fått en kännbar varning för att återupprätta kejsardömet och för en andra upplaga af kommunen. Konungariket Sardinien, hvaraf nu blifvit ett konungarike Italien, häftade år 1847 i skuld endast för 87 millioner rdr. År 1858 hade denta skuld stigit till 696. millioner