Dagens Nyheter – 16 augusti 1871, sida 1

Korrespondenten medgifver dock, att krigsrättens ordförande, ingeniöröfversten Merlin, oaktadt ofvänstående anmärkningar, försöker efter sitt bästa förstånd uppfylla sitt åliggande, och särskildt berömmes det humana sätt, han visar mot fångarne. : Den bekante målaren Courbet har nu förhörts. Han tilläts inträda i domstolens rum utan bevakning. Innan förhöret började, satt han en liten stund samtalande med sin sakförare och med några vänner, som hade mod nog att stiga fram och trycka hans hand: Detrtill behöfs i sjelfva verket mod, ty naturligtvis finns det många af hans gamla bekantskaper, som nu icke våga offentligen närma sig honom, eburu de enskildt förklara, att de anse honom för en man af ära och ur stånd till sådana handlingar, som påbördats honom af den samvetslösa franska sensationspressen, hvilken i sin ordning öfversättes af vissa oär liga och tendentiösa tidningar i andra länder. Men till och med bland Courbets mest afgjorda politiska motståndare har det väckt förbittring och afsky, när några af dessa tidningar påstått, att Courbet stulit så stora summor ur statskassan, att han kunnat erbjuda sig att med dem åter uppresa Vendömekolonnen. En engelsk korrespondent skrifver: Jag har aldrig förr sett Courbet, men man sade rundt omkring mig, att han nu ser 15 år äldre ut än för ett år sedan. För egen del tyckte jag, att han ej såg mycket äldre ut än han är (51 år), och han syntes mig vara vid god helsa och friskt lynne. Han hår stora uttrycksfulla konstnärsögon, ett skönt formadt hufvud, ett ädelt sätt att vara, fritt från all affektation, och måste imponera på hvarje iakttagare som en öfverlägsen personlighet. Ett helt annat intryck gör Ferrg — en liten kokett mörklagd herre i glasögon, med ett fräckt och oblygt sätt att vara. Assi åter är en ovanligt vacker ung man med kraftig fysik och behagfull smidighet i alla rörelser; men han uppträdde så muntert och obesväradt, att hans såkförare, hr Leon Bigot, måste uppmana honom att bete sig mer. allvarligt och mindre teatraliskt. En vacker man är likaledes den 53 år. gamle artisten Billworay, som var en af kommunens inflytelserikaste medlemmar. Paschal Grousset, kommunens utrikesminister. har ett sprättaktigt utseende; han är alltid klädd med yttersta elegans; han mörka korsikanska ansigte väcker just icke sympati, men i. hans störa ögön ligger ett uttryck af svårmodighet. Clement är en storvuxen fet man, förvånande lik prins Napoleon. Om honom medger sjelfva anklagelseakten, att han som maire i Paris handlade rättrådigt och hederligt. Ulysse Parent, 45 år, skicklig tecknare, är ett från boulevarderna välbekant och ganska tilltålande ansigte. I allmänhet likna desse kommunalister alldeles icke en flock vilda mordbrännare; de bära tvärtom prägeln af förfining och intelligens, Detta gäller ej blott om de ofvan uppräknade, utan ock om kommunens finansminister, den 27-årige studenten Jourde, om medicine doktorn Rastoul, veterinärläkaren Regere och de flesta andra. Men ett styggt Widantag från denna regel bildar, jemte Ferr, den beryktade sjölöjnanten Lullier, hvars drag bära stämpeln af på en gång bofaktighet och vanvett. Också påstås det i anklagelseakten, att Lullier kaappt blitvit medlem af komimunen, förrän han spelade rollen af dess Judas och erbjöd sig att förråda den åt regeringen i Versailles. Såsom ett historiskt kuriosum må omnämnas att ordföranden i krigsrätten, öfverste Merlin, är sonson af den ryktbare juristen Merlin, som undertecknade Ludvig XVI:s dödsdom och hvars arbeten i juridik — säger en korrespondent -ha samma anseendei Frankrike som lord Cokes i England: Den publik, som bevistar förhören, består till en stor del af nationalförsamlingens ledamöters hustrur samt — barn. Man ser en