Oråf, Hur förbåller det sig nu, Gagner, med de hamnteckningar, som slå in på såväl person om hemman? . . . tGasner. Jag kan ej förstå hur det tillkommit att jag skrifvit verkliga personers namn . . . Jag fortfar med att på det bestämdaste bestrida, att det varit min mening skrifva verkliga personers namn. Richter. Jag har förfrågat mig hos kon. befhde i Jönköpings län, och denne herre säger att åtminstone ett at namnen ej tillkommit genom slump, enär Gasner redan år 1869 besasnat sig af samma persons pamn. Personen i fråga är Joli. Olofsson i Marhbult . . . Detta falska reversal har dock Gagner inlöst. a Gagner, Nej, jag bestrider att jag med vilja skrifvit riktigt namn. Ordf. Kan inte Olofssons af Gagner gjorda namnteckning förklaras deraf, att Gagner kände (kunde efterapa) hans (Olofssons) namnteckning, och att Gagner var säker på att banken, som möjligen äfven kände den, ej skulle neka lån, då hans namn fanns å reversalet? Gagner. Jag förnekar, det jag efterapat någon enda persons namnteckting. i Richter. Jag har svårt att tro denna Gagnerz förklaring. Ordf. Äta Gagner haft någon tjenstebefattning i riksbanken? Gagner. Nej. . Ordf. Då förefaller det mig besynnerligt att Gagner kunde våga försöken i riksbankei. Gagner. Jag har under loppet af tio år haft uppdrag att insända lånehandlingar dit. N Ordf. Tänkte ni inte på att vid en möjligen blifvande eftersigt i jordeboken vederbörande skulle kunna upptäcka, att egare med de namn ni uppgifvit ej funnes till, ätminstone ej å uppgifna hemman? — Gasner, Jag tänkte alltid lösa in lånereversalen i rättan tid. Ordf. Hur kommer det till att Gagner i en förbindelse, som är numrerad 16,612, nar tillagt att den person, som vore löftesman i denna, äfven vore det för flera öfriga i riksbanken ingifna. — Gasner. Detta gjorde jag för den händelse att ag redan förut möjligen och utan att komma ihåg det skulle ha begagnat . . . missbrukat samma persons namn. Ordf. (till Richter). Det synes mig att just detta förfaringssätt skulle föranledt till u ptäckt. Richter. Tvärtom, det stärkte förtroendet. Ordf. (till Bagge). När började notarien Bagge taga emot kommissioner för Gagner? agge. För tre å fyra år sedan . . . Han hade nt till kommissionär protokollssekreteraren Österahl. Ordf. Hvad var skälet till att Gagner bytte om kommissionär? . Gagner. Dessa voro flera. Bagge och jag voro goda vänner; han frågade om jag kunde skaffa onom några kommissioner och han var för öfrigt mycket billigare än hr Österdahl. Ordf. Delades arvodet mellan Gagner och kommissionären i Stockholm? Gagner. Kommissionären hade 112 å ls procent. Jag tog ett par rdr. Ördt. (till Bagge). Hur kom herrn att formera bekantskap med Gagner? Bagge, För omkring fyra år sedan formerade jag bekantskap med såväl Gagner som hans familj . . . Han visade mig huru hans affärer stodo, och dessa tycktes utvisa ett blifvande lysande resultat. Ordf. Notårien har hört hvad som berättats om upptäckten ? Bagge. Ja, de misstankar, som delgäfvos mig, gåfvo mig anledning att handla som jag gjorde. Jag vill emellertid fästa uppmärksamheten på att det finns flera lånehanalingar som äro riktiga. Richter. Jag skulle vilja fråga hr Bagge, om han upptäckt flera falska länehandlingar. Basge. Ja, en på 600 rdr, men jag är ej säker I på. om Gagner förfalskat äfven den. Ordf. Har Gagner sändt några reversaler till någon annan person än hr Bagge under loppet af de senare åren? Gagner. Nej. . Efter öfverläggning uppsköt rätten målet till den 12 d:s, då öfriga i målet inblandade personer komma att höras. Gagner bibehöll under de två timmars tid ransakniovgen varade sin fattning. De nervösa ryckningarne i ansigtsmusklerna och den af kallsvett öfverhöljda paunan visade dock, att det kostade honom stor ansträngning att bibehålla sin sjelfbeherrskning. LANDSORTEN. Straffade våldsverkare. Våldsverkarne, de tre ynglingarne Carl och August Johansson samt Carl Frid, hvilka natten till den 2 juli vid j och i närheten af säteriet Borg föröfvat flerahanda ; grofva ofog, såsom utt ha slagit in fönsterrutor, I misshandlat hundar och medtagit ett hundkoppel I 0. s. v.. dömdes den I augusti af Bråbo och MemI mings häradsrätt att hvardera böta: för fönsterinI i slagning 100 rdr, för djurplågeri 75 rdr, för skada å annans egendom 75 rdr och för första resan ; snatteri 25 rdr, eller tillsammans 275 rdr hvardera, hvarjemte de älades att med 20 rdr ersätta ! de inslagna fönsterrutorna, med 10 rdr de iströmj men ne kastade plankorna samt att utgifva 10 rdr I rättegångskostnader. (N. T.) Byra blommor. En piga i Helsingborg, som på stadens kyrkogård stulit blomsterkrukor med deri varande växter, har derför blifvit dömd till ett års och två månaders straffarbete, samt att i sju år vara förlustig medborgerligt förtroende. TENOR NTE ROAT CREATE EIA TESTE