Dagens Nyheter – 5 augusti 1871, sida 1

VV SRV håll och äfven här vunnit bekräftelse på den gamla erfarenheten, att så fort ett behof yppar sig, visa sig ock medel till detsan:mas afhjelpande. En hel del superfosfater beredas redan nu af mineraliska beståndsdelar. Det mest bekanta deribland torde vara Estremadura superfater. Man kan då fråga: hvilket af dem är det bista? Härpå ville tal. svara: Välj det som är i det finast pulveriserade tillståndet och tillika så fosforsyrebaltigt som möjligt. Det finast pulveriserade utblandas lätt med jord, men det måste spridas mycket vil. : Det andra af de fosforsyrliga gödningsämnena är sockerskum, benkol, som dock endast förekommer i små qvantiteter. För några 10-tal af år sedan såldes detta timne till Franrrike för gödslandet af vingårdarne derstides. Nu behållos det hemma. Likaså tär förhållandet med benmjölet. Sista året var exporten af ben mycket obetydlig. Detta förhållande tr särdeles glädjande, då det visar huru jordbruket går framåt, i det man både lärt sig att värdera och funvit sin fördel vid att inom landet förbruka d ifrågavarande ämnena. : Man kan nu fråga: hvartill tjena de fosforsyrehaltiga ämnena i växten? Derpå svarades, att våra siidesvixter fordra en bestämd tillgång på fosforsyra, och först då denva förefinnes hlir siden god samt är vida mindre underkastad sjukdomar än eljest. Detsamma gäller ock för iärtoch oljeväxter. Men ej blott för säd användes superfosfatet. Äfven för rotfrukter och öfvergödning af gräsvallar begagvas detsamma. Början härmed gjordes i södra Sverige — sedan går bruket så småningom uppåt. Det börjar nu blifva allmänt i Södermanland och Upland, och talaren hade sjelf användt ifrågavarande gödningsimne till hafre och potatis och deraf sett goda följder. Emellertid böra fosfaterna blandas med qväfvehaltiga ämnen. Om ej jorden är rik på kraftig mylla, behöfves tillsätining deraf, på det att fosfatet må kunna upptagas af jorden. Klokast och säkra r såledås at: använda superfosfater tillsammans med vanlig göds som då blott behöfves hälften få tunn som förut. Om man j har tillgång till stallspillning, kan man använda svafvelsyrad ammoniak, som fås från gasverken och innehåller 20 procent qväfve. Användt dels enbart på rik och kraftig jord och dels tillsammans med fosfater, har detta ämne Jemnat vackia och lönande resultat. Talaren hade ock ett par ord att yttra om Peru-guanon. Denna bemtade sitt största värde från qväfvet, hvaraf den hölle ända till 15 procent mt af sin fosforsyra. På ryttmictaren v. Möllers egendom Skottarp i Halland hade under 20 ärs lopp gueno användts med stor fördel. Men jorden hav der i sig sjelf så stor mängd fosforsyra, att bon kan reda sig endast med tillsats af qvälfve. Man cmotsåg fordom med förskräckelse den tid, då guanon skulle taga slut, men man hyser na mindre fruktan derför. Guanon kan ock användas i upplöst form. Alla qväfvehaltiga ämnen verka på utvecklingen af växtens organiska fubstans. Men genom att gödsla jorden med qväfvehaltig gödsel erhåller hon större förmåga att upptaga de oorganiska ämnena, och det är derför af särdeles stor vigt, att jordbruksaren fister sig vid de ämnen, som öka jordens qvifvehalt. Då Llir omsättningen lifigare och verkan större. Innan talaren lenmnade de fosforsyrliga iämnena, ville han omniimna verkan at en gödsling med svafvelsyrad ammopvisk. Det var efter en resa förliden commsr, som ialaren vid hemkomsten bade funnit gräsplanerna på gården Aill sin egendom förtorkade och i det bedröfligaste skick. Han använde svafvelsyrad ammoniak och stark vattving, som yuerligere urderbjelptes af inträffande regn. Inom tre dagar hade liflig grönska uppkommit med starkt mörkgrön färg, och under hösten måste flera gånger afskärningar företagas. Annu i september voro mattorna lika friskt gröna som under sommaren. Den andra afdelningen af gödaelimnen omfattar de kalihaltiga. Förnämsta rummet bland dem intages af träaska (kali-ammoniak-superfosfat, kolbaltig kali). som allmänt användes och verkar genom sitt kolsyrade kali, men innebåller ock salter. Den användes på klöfvervuallar samt för hvete och gräs. Erfarenheten angående densumma är dock ej ännu särdeles stor, och vår jord är i och för sig temligen bkalirik. På torfoch dyjord passar den bäst. Der kan ock begagnas kalkpudrett I —-?— — — — ———— ———— EA TT