Dagens Nyheter – 5 augusti 1871, sida 1

Talaren påpekade derefter jordbrukarens pligt att taga vara på alla imnen, som duga att löröka jordens bärninogskraft. Ladugårdsspillvings borde hufvudsakligen fylla behofven, men de bandeln förekommande ämnena bidraga till bäture skördar. Något som emellertid vore oundgäingligen ni:dvändigt vid användandet af artificiela gödnings imnen är väl afdikad jord. Växtfödan 1i våt mark obrukbar i jorden. Luften m densamma beredas tillträde genom luckring etc. Mullfattig jord ir ej heller lämplig tör desse gödningsimnen. I allmänhet måste hvarje brukare känna sin jord och gifva den just hv: den för tillfillet och ej för framtiden behöf Kanske skulle man till och med komma derhä att man gödslade för hvarje skörd. Och förioras ur sigte bör ej, att huivudsaklig vigt ligger derpå, att gödningsämnena äro i jorden lätt omsättliga. Innan talaren slutade, ville han omnämna ett på Enskede af k. sekreteraren Odelberg anstiäldt gödningsförsök med svafvelsyrad amuwoniak och superfosfat, hvarom utförlig berittelse kommer att inflyta i handlingarne, till bvilka de specielt iutresserade hinvisades. Den jordbrukare, slutade talaren, som vil tillgodogör sig både den torra ocir den flytande spillningen från sina kreatur, har vackra skördar att cmotse. Men då måste man ock väl föda husdjuren och lika väl måste man föda växterna. Bli också ej skördarne så rika, så bli de dock sikra, och redan under första året plägar kostnaden bli fullkomligt ersatt. Genom ett telegram i torsdagsnumret känna våra läsare, att vid mötet uttalades den önskan, på förslag af hr E. Sparre, att hushållningssällskapen måtte utöfva vaksam kontroll öfver beskaffenheten af i handeln utbjudna artificiela gödningsämnen, till förekommande af bedrägerier.