Dagens Nyheter – 13 juli 1871, sida 2

— 315 — klar, och tydlig stämma, bönen Fader vår. Då han bad: Xförlåt oss. Våra, skulder, såsom vi ock förlåte dem oss skyldige äro, märkte han att Zimmerthal tryckte hans hand hårdare, och då han sade, amen, öppnade . Zimmerthal åter ögonen och. såg på Uffe, men denna gång med. ett uttryck af lugn och frid, Han fortfor att hålla Uffes hand i sin, och, denne nändes ej draga den tillbaka. Ett par minuter förblef Uffe stående orörlig och under den djupaste tystnad; då försattes Zimmerthals hela kropp plötsligt i en våldsam je — I Jesu namnl. sade Uffe allvarligt; i samma ögonblick slappades Zimmerthals hand och nedsjönk (på sängtäcket. Zimmerthal var död. Uffe höll. en stund händerna. framför . sitt ansigte, derpå vände han sig .om och gick bort, men-han talade icke vidare under denna dag med någon af de sårade. Den 8 juli blefvo alla de, som stupat begrafna. En stor, aflång graf var anordnad, i hvilken samtliga liken nedlades. Tysta och allvarliga stodo soldaterna rundtomkring densamma, under det att en dämpad sorgmusik ljöd, mer än en af de vilda kämparne aftorkade en tår, när han; såg en. trogen vän, en kär broder sänkas ned i det trånga. shyvilorummet. Fältpresten höll ett vackert tal, öfver de aflidne, han uppehöll gig företrädesvis vid general Rye, den käcke. anföraren för dessa tappra, som blifvit fäderneslandet trogna intill döden,