Dagens Nyheter – 7 juli 1871, sida 1

på den nästföregångna påskdagen då han var med och stridde vid Dannevirke. Han hade sett mången tapper kamrat utandas sin sista suck gedan den tiden, och hvad var egentligen dermed vunnet? Timme efter timme förgick, och Uffes betraktelser blefvo icke ljusare. Slutligen kom en högre officer fram till honom och sade: — Vi skola draga oss tillbaka! — Tillbaka? Hvart då? — Till Als. — Och Dybbölberget? — Förära vi åt tyskarre, svarade den andre med ett bittert leende och gick vidare, Uffe såg helt häpen efter honom, likasom hade han ännu icke förstått honom riktigt. Men det dröjde icke länge, innan han måste förstå hvad klockan var slagen, ty efter en stund kungjordes offentligt krigsministerns order att Dybbölberget skulle utrymmas utan strid. Tysta och modfällda tågade trupperna tillbaka öfver pontonbron. Uffe höll sin hand hårdt sluten kring sabelföstet och stirrade på de blänkande vågorna i Als-sundet. Det tycktes honom att han såg alla de stolta stridsdagarne från det förgångna året fara förbi på de dansande böljorna. Ett par dagar derefter sågs den trefärgade fanan på spetsen af Dybbölberget, just der Dannebrogen hade svajat midt under kulregnet den 5 juni 1848. Åter var Slesvig