Dagens Nyheter – 3 juli 1871, sida 1

mn SA ARA timmar kö utanför de lokaler, der teckning till det nya lånet pågick. —Regeringen får fortfarande mottaga gynsamma underrättelser om utsigterna till valen. Man hoppas att 80 af de 114 nya representanterna skola understödja regeringen. — De kejserligt sinnade äro fortfarande verksamme. Ströskrifter spridas i provinserna, afsedda för de obildade klasserna och i hvilka den kejserliga frikostigheten mot katolska kyrkan lofprisas. Bonapartistiska organer nedsätta fortfarande Thiers regering. — Gambettå väntades den 27 till Paris. En tidning i Marseille uppgifver, att han förklarat sig villig att representera staden, om han blir vald. Enligt en annan uppgift har han uppställt sig såsom kandidat för Paris. -— Khediven i Egypten lär ha skänkt 100,000 frank till dem som blifvit faderoch moderlösa genom inbördes kriget. I Nordamerikas förenta stater har armen nyligen blifvit försatt på fullkomlig fredsfot. På den aktiva listan befinna sig en general, en general-löjtnant, fyra generalmajorer och tolf brigadierer. Armåen omfattar en genikår, en artillekår och en signalkår ; vidare tio kavalleriregementen, fem artilleriregemurten, 25 infanteriregementen, militärakademiens stab och en indiansk tiraljörkår. Hären räknar inalles 35,284 man och behöfves, för att hålla den på denna fot, den 1:sto juli värfvas på nytt 6,000 man. Solden är nedsatt i likhet med före kriget. Endast på detta sätt betalar en stat sina skulder och samlar åter sina krafter. Efter de långa och många berättelser rörande det förstörda Paris utseende, hvarmed den läsande allmänheten nu i månader serverats af korrespondenter, som velat öfverbjuda hvarandra i djerfyva bilder och starka färgläggningar och af hvilka en och annan till och med daterat sina bref från Paris ruiner för att kanske gifva en fin vink om Marius på Karthagos, alldeles som återstode ej annat af den franska hufvudstaden än en grushög, efter att ha fått dessa berättelser till life, är det en riktig lättnad att slutligen få se en liten enkel teckning af huru Paris efter förstörelsen verkligen ser ut. En korrespondent skrifver den 23 juni härom till en dansk tidning följande, som i betydlig grad förminskar de uppjagade föreställningarne om den utan färgläggningar tillräckligt stora och beklagliga förstörelsen: Jag har företagit min första vandring gewom Paris. Många hafva måhända tänkt sig, att Paris nu efter belägringen och revolutionen var till hälften ödelagdt, att boulevarderna voro beröfvade sina träd, om hvilka man sade, att de blifvit begagnade tlll bränsle, att gatorna voro smutsiga, betäckta med lemningar efter eldsvådorna och af de undanröjda barrikaderna o. 8. v., kort sagdt, att allt var i en kaotisk oordning, Men kan det sägas, att en del af fransmännen lagt en storartad virtuositet i dagen med afseende på sin förstörelseverksamhet, torde det å andra sidan medgifvas, att de varit lika verksamma med afseende på upprättandet af ordningen och lugnet, Jag lemnade Parisisista ögonblicket, innan preussarne fullständigt inneslöto det, då det beredde sig till en strid på lif och död, och alla endast tänkte på stadens försvar. Gatorna hade på flera dagar icke varit sopade, arbetarne hade lemnat de byggnader,