Dagens Nyheter – 28 juni 1871, sida 1

1. Med. anledning -af den utgång den vigtiga försvarsfrågan fick vid förliden riksdag frågas: hvilken tanke anser sig mötet deröfver böra uttala ? Härpå svarade mötet: Mötet gillar den åsigt de 106 ledamöterna af andra kammaren uttalat i försvarsfrågan vid sistförflutna riksdag. 2. Som ännu icke hvarken regering eller riksdag, oaktadt flera af frisinnade riksdagsmän derom ingifna motioner, kunnat förmås att borttaga det s.k. strecket, hvarigenom så mången ifisigtsfull och fosterländskt. sinnad medborgare uteslutes från all politisk rösträtt. så frågas: hvad anser mötet böra göras för att slutligen ernå detta mål? Resolutionen på denna fråga lydde: Mötets önskan är att något blir för saken gjordt, samt att en petition i ämnet till k. m:t bör för undertecknande uppsättas. (En komitå af tre personer tillsattes för att uppsätta och kringsända petitionen.) Då med det nya statsskicket all ståndsskilnad kan anses vara upphäfd, borde ickei och med detsamma det lagrum, som säger: att i häradsrätt tolf bönder skola sitta och döma, uppHäfvas? . Denna fråga besvarades med enhälligt ja, och ortens riksdagsman, hr Lars Ersson i Wik, utfäste sig att väcka. motion härom vid nästa riksdäg. 4: Vore bildandet af en s. k. folkhögskola för häraderna önskvärdt och, i så fail, huru kunna åstadkomma en sådan? Äfven denna fråga besvarade mötet med enhälligt ja och en komit bildades på stället bestående af hir dr P. A. Levin, J. Hellberg, Anders Ersson i Sköldinge by, Nils Olsson i Ättersta, Kalling och riksdagsmannen A. Hedin, 5. Kan den rätt, som tillkommer k. m:t i refn pastorat och patronus i patronella, anses afva Hågra menliga inflytanden på såväl de sökande som på församlingen? Mötet afgaf härpå följande. svar: Deltagarne i mötet önskade att rättelse i detta afseende ju förr desto hellre måtte ske. 6. Hvam anser mötet mest lämplig till ordförätide iskolråd ? Mötet förklarade sig, med anledhing af denna fråga; enigt om att prestens sjeltskrifvenhet såsom ordförande i skolräd må upphöra och den anses lämpligast till sådan befattning, sön mest nitälskar för spridande af en sann folkupplysning. I diskussionen deltogo riksdagsmännen hrr Ad. Hedin, Uhr och Lars Ersson i Wik, samt hir Kalling, hemmänsegarne Nils Olsson och Anders lirsson, orgelnisten Hellberg, fjerdingsmannen C. Bergwall m: fl. Från Helsingfors skrifves i ett enskildt bref, som benäget blifvit oss meddeladt, bland annat: Du kan aldrig tro hvilken elegant teater här finnes, i Helsingfors, den är särdeles väl inrättad, fin och treftlig, med-beqväma loger och fåtöljer, såsom å Italienska operan i Paris; mattbelagda korridorer ock foyer. Här är äfven en skicklig kapellmästare, hr Emanuel, känd som god ackompagnatör . sedan sitt vistande i Stockholm, . slutligen en artig och gästfri direktör, hr Kisseleff, i hvars familj artister upptagas mycket vänligt. Att fröken Signe Hebbe lyckats särdeles väl vid de tillfällen då hon uppträdt, vet du redan aftidningarne. Jag gjorde tillsammans med henne ett besök i Borgå hos Runcberg. Den store skalden låg på sin sjuksäng. Ett rikt, något. gråsprängdt skägg omgaf. det ädla; något aftärda ansigtet. Hans själsförmögenheter voro dock som. en -ynglings, oaktadt hans kropp i 8 månader varit en sträckbänk för den stora poetiska anden. Det var rörande att skåda hans. strålande glädje då Signe, sittande på sängkanten, sjöng för honom 14 år tror jag visst att jag var. Han vinkade åt sin fru, bad henne gifva sig hans eget exemplar af Fänrik Ståls sägner4, hvilket han med varm hand öfverlemnade som gåfva till sångerskan. Signe försäkrade mig att hon ansåg denna gåfva som den största äreskänk hin någonsin fått. Han hade i detta exemplar gjort egenhändiga än