— — —häkta såsom preussiska spioner, sedermera åter uppträdt på scenen såsom militära 1cdare för insurrektionen i Paris. Han nämde särskildt Dombrowski bland dessa. Generalen tillade, att han ansåg insurrektionen vara en fortsättning af det utländska kriget, ehuru under en annan form. Han uttryckte dertill sin förvåning öfver, att furst Bismarck, som två gånger hade yttrat sig om kommunen, då icke hade uttalat sig om densamma med den fasa, som hon ingifvit hela verlden, utan tvärtom hade tillerkänt henne åtminstone ett grand sundt förnuft. General Uhrich, den tappre kommendanten i Strasbourg, har tillkännagifvit, att han ställer sig som liberalt konservativ kandidat. Han säger, att hans närvaro i Frankrikes nationalförsamling skulle vara en stående protest mot den förhatliga styckningen af Frankrikes område. Från Versailles skrifves, att man der på fullt allvar umgås med tanken att försätta exkejsar Napoleon i anklagelsetillstånd för krigsförklaringen samt dermed bekämpa de imperialistiska intrigerna. I CAvenuir de Rennes4 läses följande: CHvem skulle väl kunnat tro det? Markis de Pirå har låtit konfiskera möblemanget på förpaktaregården Plessix i församlingen Thorigne, derför att förpaktaren icke satt säkerhet för arrendesumman. Och vet ni hvem egaren är? Gissa . . . Napoleon Eugdne Louis Jean Josephe Bonaparte, som för några månader sedan kallade sig kejserlig prins och hu är fransk medborgare utanyrke.