Dagens Nyheter – 8 juni 1871, sida 1

endast svagt den danska kanonaden. Icke heller hade de beräknat afståndet riktigt; många af deras kulor föllo i vattnet, der de Uppkastadv höga vattenpelare till stor förlustelse för soldaterna på färjorna, hvilka hade Jika roligt deråt som barn, när de få so ett grannt fyrverkeri, och skämtade sinsemellan öfver tyskarne, som icke kunde skjuta bättre Men då de uppnådde den andra stranden och stega i land, tog munterbeton en hastig ända. De hade nemligen alla väntat, att de skulle få rycka ut till strid, men i stället fingo de order att lägga Vvipnen ifrån sig och f.tta skyfflarno för att uppkasta en skans. Här skullo anläggas ett brohufvud, för att man från Als måvte ha fri passage till fastlandet: det var den första fotsbredd slesvigsk jord som nu skulle återvinnas. ? Soldaterna ville högst ogerna sysselsätta sig med skansarbeten, och de voro mycket missbelåtna, då do måste lägga ifrån sig vapnen. Platsen var icke heller alldeles säker, ty visserligen var den tyska kedjan tillbakaträngd, men dock icke längre än utt då och då en vilsekommen kula hven om öroxer på danskarne. — Nå, karlr, raska på nu, så att vi få skansen färdig innun qvälled, repade. kapten Amstrup. Hvad vill det här säga? Hvåd hin stå ni och söla för? Se bu till att rr hinna göra undar det här fort, annars få ni, fanken annamma mig, så mycket smörj, att det inte