Dagens Nyheter – 8 juni 1871, sida 1

KNEKT ERRIN TA STONE ETEN terna uppskattas till flera tuson; alla, som gjorde motstånd, skötos utan vidare omständigheter och endast de förskonades, som gåfvo sig. Endast i qvarteret i Mouf fetard gjordes 5,000 och i byn Ivry 6,090 fångar. Truppernas förluster äro ännu icke kända, och förlustlistor icke brukliga i Fraukrike, men endast general Douays kår skall ha fölorat 40 officerare och 600 man i döda och sårade. För att. åskådliggöra hufvudstadens fysionomi omedelbart efter katastrofen, skrifver Le Frangais piogstaftonen: Hela staden flaggar med trefärgade fanor, och denna festliga stund för en stad, i hvilken man annars blott ser lik och ruiner, är en anblick, som förefaller både besynnerlig och opassande. Under sist förflutna natt häktade man ytterligare 600 gvinnor, anklagade för att ha sökt anlägga eld med begagnande af petroleum ; flera af dessa qvinnor skötos, de andra bortfördes. För öfrigt hör man sedan 48 timmar tidt och ofta skott från traktenikring Luxembourg; på en salva följer vanligen ett enda skott — nädeskoltet. Man ryser vid ljudet af detta hemska smattrande. Napoleonismen reser upp hufvudet. Knappt är uppresniogen i Paris qväfd, förrän napoleoniderna draga till strids mot dess besegrare. Den första handske, de kästa, ör ett bref af förre kejsarens kusin, prics Napoleon, till utrikesministern Jules Favre, som i början var själen i nationalförsvursregeringen. Deras andra kastvapen :! är en broschyr, med titeln 7s ovat ment (De hafva ljugit), som tillskrifves kejsar Napoleons förre statsminister Rouher. Begge dessa skrifter äro offentliggjorda i London. Vi meddela först några utdiig ur prins Napoleons bref till Jules Favre: Den 4 september, den i Ferrigre hällna öfverläggningen om en vapenhvila, försvaret af Paris, preliminärerna i Verseilles, den 18 mars, freden i Frunkfurt, uppbrännandet al Paris — dessa äro edra olycksdigra data. Historien skall kala eder olycksmsnnen, och hon skall icke kupna uppleta mer än en enda driffjeder till edra handlingar, nemligen batet till namnet Napoleon. Det förderfliga krig, som den 19 juli 1870 börjades af kejsardömet, slutades den 10 maj detta år af den namnlösa regering ni tillhör. Men hvad är denna regering? Är det en nationalförsvarsregering? Nej, ty ni ha ej gjort annat än kapitulerat). Är det en den nationel a återupprättelsens regering? Nej, ty Fronkrike är et rof iör anarki och desorganisation. Är det en monarki? Noj. Är det en republik? Ännu mindre, Är det friheten? Nej. Låtom oss stiga utför alla de trappsteg, ned på hvilka ni ha ledt oss i afgrundens djup! Den 4 september föreslog ni kejsarens afsättning; det af eder ledda upploppet förjagade edra komrater från kammaren; ni bröt er ed och inkräktade på st.dshuset regeringsmakten i strid mot den allmänna omröstningen. Kejsardömet hade begått stora fel; våra nederlag voro stors, men våra olyckor räkbas från eder. Ma hvar och en bära sin del af ansvaret! Det var visseriigen ett stort misstag att räsna för mycket på Frankrikes krafter och att begå 4) Uval gjo.de då kejsard met? OD. N I