Dagens Nyheter – 13 maj 1871, sida 2

mannens målsmansrätt öfver hustrun. Denna gång efter annan väckta och gång på gång afslagna motion hade i år haft den enorma lyckan att vinna ett halft förord af lagutskottet, som föreslagit en skrifvelse till k. m:t med anhållan det k. m:t täcktes låta utarbeta och till riksdagen framlägga förslag till sådan ändring af 8 kap. 1 3 giftermålsbalken, att genom äktenskapsförord må kunna betingas rättighet för hustru att råda öfver sin enskilda egendom, äfvensom till de ändrade bestämmelser i öfrigt, som deraf böra blifva en följd. Mot detta utskottets beslut hade hr Carlen reserverat sig, då han ville gå mycket längre, och föreslagit att lagrummet skulle Ändras derhän, att hustrun, äfven om äktenskapsförord ej blifvit upprättadt, må vara ovilkorligen berättigad att, efter anmälan hos domstol, vinna boskillnad, så att henne tillåtes att, när helst bon finner sådant för sig angeläget, sjelf förvalta hvad henne enskildt tillhörer samt hvad hon efter boskillnaden kan ärfva och förvärfva. Utskottets förslag fann inom kammaren under den långa debatt, hvartill denna fråga gaf anledning, understöd af hrr Sparre, Kolmodin, Gustaf Johnsson, Lars Persson och v. Geijer, som ansågo detsamma innefatta en lämplig medelväg för tillfredsställande af de fordringar, en nyare tid uppställer på en sjelfständig ställning för den gifta qvinnan till hennes betryggande mot ekonomiskt obestånd. På samma gång skulle dock detsamma icke åstadkomma några anmärkniogsvärdare rubbningar i bestående förhållanden inom familjelifvet, utan komme, hvad det stora flertalet af äktenskap heträffar, gemenskapssystemet i afseende å egendom att förblifva gällande. Denna sidans talare motsatte sig deremot hr Carltns reservation. Man ansåg nemligen, att användandet af den rätt, hr OC. vill tilldela hustrun, att när som helst begära boskillnad, skulle leda till rubbning at jemnvigten i äktenskapet, samt kunna medföra obehag för mannen och störande inverka på hans affärsverksamhet m. m. Utom af hr Uarlen sjelf försvarades denna reservation af hrr Hierta, Nordenskiöld, Keij, Per Nilsson i Espö och Wijk, hvilka bemötte de gjorda anmärkningarne och visade värdet af en sådan rättighet i de fall, att qvinnan före äktenskapet af naturligt förtroende för sin klifvande man underlåtit att med honom ingå äktenskapsförord, men efteråt funne hans förvaltoiog at boet kunna medföra deras gemensamma ekonomiska obestånd. Hr Gripenstedt, som äfven var böjd för en utsträckning af rätt till boskillnad, sådan hr Car lån föreslagit, ville dock för hvarje särskildt fall. der sådan begärdes, åt domstol inrymma pröfningsrätt. Hr Åk rhje:m var den ende, som yrkade afslag å hvarje förändring i de nuvarande bestämmelserna i afseende å förevarande sak. Han fruktade att gode mannen gom skulle biträda hustrun vid förvaltniogen, komme att icke blott störande inverka på makarnes förhållande till hvarandra, utan äfven i icke så få fall blifva en dålig förvaltare. Efter slutad öfverläggning avtogs först till kontraproposition mot utskottets skrifvelseförslag, detta med 107 röster mot 58, som afgåfvos för hr Carlåns reservation. I hufvudVoteringen segrade utskottet med 114 röster mot 48. : Andra kammaren sysselsatte sig en god stund i går afton med sammansatta bankooch lagutgkottets utlåtande i anledning af väckta motioner om ändringar i k. kungörelsen den 20 maj 1864 angående enskilda banker med rätt att utgifva egna banksedlar. Utskottet hade afstyrkt bifall till alla i detta afseende väckta törslager, och andra kammaren fattade sitt beslut i eolighet härmed, sedan likväl förut mycket repeterats af allt det tal, hvartill enskilda bankernas sedelutgifningsrätt under de senaste åren gifvit anledning. Utan diskussion godkände kammaren statsutskottets förslag till stadganden i riksgiäldskontorets reglemente, i afseende på detta kontors skulder och fordringar samt angående de vid föregående riksdagar beviljade, men ännu icke utbetalda statsbidrag. Slutligen egnade kammaren en stund åt behandlingen af sammansatta bankooch lagutskottets utlåtande, avgående hr Wallenbergs motion om antagande af ett Svenskt myntsystem, grundadt på guld. Utskottet hade, med afslag å motionen i öfrigt, föreslagit en skrifvelse till k. m:t med anhållan att, då lämpligt synes, låta prägla ; guldmynt, grundade på carolinen såsom myutI enhet, å valörer af två och en half, samt fem mAnraln mA faltitasvranda af da hagtänimelsoer