En bekant skåttelare skulle i ett sällskap föreslå skålen för damerna. Han såg vigtig ut, harkiade sig och började : Mine herrar . .. hm. .. hvad är... hm... hvad är ett sällskap utan damer, .. — Ett herresällskap naturligtvis, inföll genast en bredvidstående. Den våne talaren kom ögonblickligen af sig.