ge på dig, och så tycks du ha blifvit så förståndig sedan, åtminstone klokare vän du var i skölan, ty der kunde man ej pumpa mycket ur dig och ännu mindre i dig, sade den andre af vännerna. Du har på allt vis förändrats till din fördel, det kan man säga, ja, du lär till och med ha en förbannadt stor framgång hos det täcka könet. Jag talade med Otto Holmbick för en stund sedan, han hade varit på bal hos grosshandlar Löves i natt och berättade för mig att du hade stått fasligt väl i vantarne hos Inez Roslin. Det tycker jag om dig för, Uffe, det visar att du har en god smak, ty Inez Roslin är en vacker tös, fast vår herre måtte bevara både dig och mig från att få ett sådant kokett stycke till hustru. — Det kunna ni också båda två vara lugna för att ni slippa, sade den ljushårige, ty hon lär allaredan vara förlofvad med löjtdant — ja, nu har jag glömt hvad-karlen heter, och det kan också vara detsamma. Adjö, Uffe, lycka till och låt se att du snart får eget apotek! Och härmed gingo de sin väg. Detta samtal försatte Uffe i. en mycket uppretad sinnesstämning. Att höra Inez, som han ansåg för något så upphöjdt, att han aldrig vågat högt utsäga hennes namn i någon annans än Palle Löves närvaro, omtalas på ett så plumpt sätt, sårade honom: djupt, och det förargade honom att han stått och tegat i stället för att kasta de oförskämda skräflarne hufvudstupa ut genom dörren, för att