Månne ej denna företeelse skulle kunna hemta sin förklaring från det bekanta förhållandet med råttorna och det sjunkande skeppet? Skulle det icke händelsevis vara ett bevis på att indelningsverkets tvåhundraåriga skepp är färdigt att segla i qvaf? Vi nästan tro det; och sannerligen vi känna någon, hvars hela uppträdande och väsen göra honom mera lämplig till dödsbard åt en sjunkande institution än hr Bergstedt. Må emellertid härmed vara huru som helst, så är det säkert att regeringen i armåfrågan lidit ett utomordentligt stort nederlag. Men man må derför ej inbilla sig att frågan är död. Tvärtom hafva vi all anledning för den tron att saken kommer att ånyo af regeringen upptagas. De uttalanden som mot slutet af andra kammarens öfverläggningar skedde af brr Adlercreutz, Abelin och Wennerberg, voro af alltför bestämd natur för att saken af dem skulle kunna släppas. De skulle spela en alltför slät roll inför efterverlden om de efter sådana uttalanden icke ansträngde hela sin kraft för att drifva sina afsigter igenom; men å andra sidan må de bereda sig på att motpartiet, långt ifrån att minskas, tvärtom hädanefter kommer att blifva ännu starkare än hittills.