Dagens Nyheter – 20 april 1871, sida 2

det någon olägenhet med propelleraxelns pockenholtslager, som måste afhjelpas, hvarefter Balder åter utgick i tisdags samt återkom nästlidna gårdag. Det tros att maskinen nu mera blifvit betydligt bättre och kan närma sig såväl de påräknade nominella hästkrafterna som det kontraherade antalet slag i minuten, hvadan man får antaga, att vid den snart blifvande besigtningsresan fartyget skall kunna öfverl emnas till kronan. Angfartyget Njord, som på sin resa från Köpenhamn via Stockholm äfven hade gods till Gefle och Söderhamn, har, enligt ingånget telegram, sedan godset till Gefle blifvit der utlossadt, ej kunnat framtränga till Söderhamn, eller rättare sagdt uthamnen Stugsundet, utan måst lossa varorna vid Sandarne, dit arbetsfolk under ett helt dygns svårt arbete måst från sjön såga en ränna genom 13 tum tjock is. Ångfartyget Njord återvände derifrån i tisdags hit till hufvudstaden. (D. A.) Angkorvetten refle, kommendörkapten J. U. G. Amen, har från Portsmouth anländt till Algier den 29 mars. Korvetten skall, enligt erhållna order, afgå till Marseille. N Emigranter. I går afreste, enligt Aftonbladet, härifrån omkring 60 cmigranter från Upsala och mellersta Upland, till större delen handtverkare och allmoge, men äfven två studenter, med förmiddagståget till Göteborg för att derifrån öfver Edinburgh, Glasgow och Newyork afgå till Florida, der de erhållit anställning. Costoms nattsigmaler. I miåndags afton kl. 9 afbrändes å Observatoriibacken flera af dessa signaler, under öfverinseende af patentinnehafvaren derå, f. d. öfversten i nordamerikansk krigstjenst, nordamerikanske generalkonsuln N. 4. Elfving, för att dymedelst visa ej allenast deras praktiska nytta ombord å våra örlogsfarfartyg, utan hufvudsakligen deras användbarhet inom vår handelsflotta och i många fall äfven inom armån, isynnerhet under krigstid. Vi taga oss friheten att ur en utförlig framställning, som Nya Dagligt Allehanda öfver dem gjort, låna några utdrag. Uppfinnaren af dessa signaler är B. Franklin Coston, som afled i nordamerikansk örlogstjenst innan det nordamerikanska kriget utbröt. Signalerna äro 12, bestående i olika användning af en eller flere af de tre färgerna Jvwist, rölt och grö.t, och afbrännas nästan på lika sätt som de inom fyrverkeriet bekanta s. k. brännarnet. Sålunda brinner t. ex. signalen nr 0 först ungefär 12 sekunder med hvitt, sedan lika lång tid med rödt och slutligen underenahanda tid med grönt sken. Färgerna och deras skarpa vexlingar kunna med obeväpnadt öga tydligen urskiljas ända till 3 och med kikare ända till 5 svenska mil vid klart väder och med fri horisont. På så sätt kunna två föremål, vare sig fasta punkter på lånd eller rörliga, såsom fartyg på vattnet, vexla frågeoch svarssignaler, då dessa äro förut för de signalerande kända genom signalbok. Genom sammansättning af numren I, 2, 3..... 0 fås sålunda ett ofantligt antal frågor och svar. 11:te och 12:te signalerna tjena den ena. som bere delsesignal från ena föremålet och den andra som svarssignal från det andra, innan sjelfva signaleringen börjar. I Sverige ha försök med dessa signaler varit anställda af en komitå, hvilken funnit dem fullt synliga på ända till nära 3 svenska mils afstånd. Men som prisct på uppfinningen tycktes vara för högt, ansåg regeringen sig ej kunna föreglå riksdagen att för Sverige —Norgos räkning inköpa den. Om de nu anställda nya försöken meddelas: Vid Sätra, en station, belägen i närheten af Jakobsberg och Jakobsdal i Mälaren, omkring 1g mil hitom Kungshatt, på 34,620 fots afstånd från Observatoriibacken, hade fyrverkaren Törner intagit sin plats, medförande flera Costonska signaler och signalraketer. På slaget 9 uppsände han en sigKnalnalat Ach Aaftar XX nmtnäatarege förlann en