Pantlåneväsendet i hufvudstaden. Redan för tre år sedan nedsattes af Stockholms stadsfullmäktige en komitå med uppdrag att afgifva förslag till ordnande af pantlåneväsendet härstädes. Detta uppdrag är nu af komitån fullgjordt, och komma dess förslag till förordning om pantlånerörelse i allmänhet samt till nytt reglemente för hufvudstadens pantlåneinrättning att bli föremål för öfverläggning vid stadsfullmäktiges april-sammanträde.. Hufvudändamålet med den tilltänkta reorganisationen har varit att, till den fattiga befolkningens fromma, i möjligaste måtto inskränka de enskilda pantlånarnes verksamhet, sådan denna för närvarande är beskaf-x fad. I Stockholm lära finnas, enligt uppgift från poliskammaren i sistl. oktober månad, 42 pantlånare, som i allmänhet taga 72 procent pr år för de pengar de utlåna, och af hvilka några i allmänna tidningarne söka locka kunder genom att oförbehållsamt ge tillkänna att de nedsatt räntan till 5 öre pr riksdaler i månaden (d. v. s. till 60 procent). Den hufvudsakliga orsaken till att en dylik enskild pantlånerörelse kunnat uppkomma och tillväxa bredvid den allmänna pantlåneinrättningen är utan tvifvel att söka i den större beqvämlighet, den bereder de lånesökande, hvilka i allmänhet icke hafva råd att offra den tid, som behöfves för att uppsöka den mestadels aflägset från deras hem belägna allmänna inrättningen och förspilla den icke obetydliga del af dagen, som till följd af det stora tilloppet erfordras, innan de hinna bli betjenade, hvartill kommer, att en del af de lånebehöfvande skyr den offentlighet, som åtföljer pantlåneinrättningens anlitande. Under sådant förhållande har det visserligen synts komitån, att man på intet lämpligare sätt skulle. kunna bekämpa det enskilda förderfliga pantlåneriet än genom att i olika stadsdelar inrätta afdelningskontor för allmänna pantlåneinrättningen. Denna utväg har komiten emellertid icke velat tillstyrka, emedan kommunen, i stället för att, såsom önskligt är, småningom bli frigjord från den ställning, hvari den kommit i förhållande till den lånebehöfvande allmänheten, derigenom skulle försättas i nödvändighet att nedlägga ytterligare medel uti ifrågavarande företag, som den likväl, enligt sakens natur, aldrig skulle kunna sköta med den omsigt som erfordras för det enskilda pantlåneriets utträngande. Komiten tror deremot att ett bolag af män med medborgerligt anseende lätteligen skulle kunna komma till stånd för företagets bedrifvande, om från det allmännas sida vissa förmåner garanterades -aktieegarne. I Göteborg har alltsedan 1856 ett sådant bolag funnits. I förhoppning att den enskilda företagsamheten skall äfven här åstadkomma den täflan som bäst förmår bereda de lånebehöfvande drägliga lånevilkor, har komiten utarbetat ett förslag till kunglig förordning om pantlånerörelse i allmänhet, enligt hvilket sådan rörelse ställes under kontroll af k. m:ts befallningshafvande och räntan jemte ersättning för förvaltningskostnaderna bestämmes till högst ett och ett halft öre i månaden, samt ett nytt reglemente för härvarande pantlåneinrättning, som är kortare och mindre detaljeradt än det nu gällande och hvari, bland annat, de förändringar äro gjorda att inrättningen vid midsommartiden får hållas stängd högst två veckor, i stället för en, och att räntan höjts från 5e till 1 öre pr rdr i månaden. Komiteledamoten hr Sjöberg har reserverat sig mot utlåtandet: han delar icke de öfrige komiterades förhoppning att ett sådant bolag som de tänkt sig skall kunna bildas härstädes, och anser derför att stadens pantlåneinrättning bör utvidgas genom inrättande af afdelningskontor å malmarne. Beredningsutskottet tillstyrker stadsfullmäktige, dels att hos regeringen anhålla om utfärdandet af en förordning angående pantlånerörelse af det innehåll komitEn föreslagit, dels att godkänna det föreslagna regle