Dagens Nyheter – 23 mars 1871, sida 1

Article Image
ligtvis är lägre åsatt än den icke roterad jordens. Denna artikelförfattarens kalky synes oss vara alltför naiv, för att vara an taglig, ens med yttersta vilja att hopjemk: differenserna; och vår jemförelse, grundac på sakförhållanden rörande roteringsjorden ställer sig helt annorlunda. Vi vilja evalvera det roterade hemmanets medelvärde likaledes till 20,000 rdr och lå. tom oss nu verkligen beräkna rotehällarens tunga till indelningsverket, utöfver de anförda 6 bevillnings riksdalerna på 1,000 rdre afkastning. Man kan antaga att rotens (hem manets) onera till soldattorpet i naturaprestationer, bränsle, ökedagsverken, foder, byggnadsunderhåll och penningar årligen lågt räknadt går till 33 rdr. Derjemte tryckes hemrmmanet af hemmansränta till indelningsverket — för att taga ett exempel ur hopen — af 110 rår. Detta utgör med den ordinarie bevillningens 6 rdr, samma 149 rdr, mot borgarens 10 rdr och handtverkarens 7 rår. Komma sedan dertill kronotionde, afradsspanmålslösen m. fl. andra jordens tryckande skatter, scm tillsammans uppgå till och öfverskri iningsräntorna. Hvilken stadsborg :ken handtverkare eller industriidkare bt. motsvarande fastighetsbevillning til. rna? Uti omförmälda :rtikel bestämmes jerdbrukarens vinst af sin näring till 5 procent af (kapitalvärdet eller) taxeringen: Den bättre och genom tillgingen väl häfdade jorden kan lemna afkastnivg af mera; men för den i hemmansdelar sönderstyckade skattejorden är detta i allmänhet för bögt räknadt, och med kännedom om vanliga förhållandet kan denna afkastning ej sättas högre än 3 3 4 proc., ofta ej ensså mycket. Vi kunna alltså antaga att den roterade jorden i allmänhet tryckes af en direkt beskattning till staten och försvarsverket af 300 rdr, motsvarande taxeringsvärdet 20,000 rdr eller med andra ord 122 procent, hvadan 122 å 2!(2 procent öfverhufvud salderar jordbruksfamiljens och hemmanets, kommunalvårdens och presterskapets underhåll. Om den roterade jorden skulie vinna någon eftergift 1 denna obilligt tryckande börda, kan detta väl då anses såsom en orättvis skänk åt landets -modernäring? Skall denna eftergift -missunnas, icke innehafvaren för tillfället (ty utan aflösnings skyldighet i någon mån för denne, fordras den ej), utan den näring, af hvilkens välgång dock alla. andra ytterst. bero och hvars idkare mera än någon: annan: sträfvar i sitt anletes svett; och hvars afkastning slutligen, i så hög grad oberoende af näringsidkarnes förmåga, rätt ofta utsätter denne för verklig nöd och en förtviflad ställning, som allra först efter ett nytt års ansträngningar kan öfvervinnag? — Värdet af den oroterade jorden bör vidare ingalunda kunna sättas på fall genom en billig värdeförhöjning af den roterade, ty dess afkastning kan igenom denna åtgärd icke förminskas, om ock dess bevillning genom årvagande af dess. tillbörliga andel i armeunderhållet uti föga nämnvärd mån förhöjes. Och dessutom utgör väl denna allmänna bevillning i ytterst få fall någon bestämmande måttstock på frälsejordens värde. Vi kunna då ej annat än beklagande spörja: Skall en häfdvunnen och i formen rättslig orättvisa vara evig och oföränderlig, derföre att den som haft fördelarne måste vid rättsRN

23 mars 1871, sida 1

Thumbnail