Dagens Nyheter – 17 mars 1871, sida 2

Teatrarne. Det historiska skådespelet Kristina Gyllenstjerna uppfördes i går afton å Stora teatern för första gången. Författarinnan Mattis har deruti framstält den dystra episod som närmast föranledde Kalmar-unionens våldsamma upplösning och konungamaktens seger öfver adeln. Man är vittne till Stockholms belägring af Kristian Tyrann, till hans sändebuds underhandling med Kristina Gyllenstjerna och till följderna af dessa sändebuds förföriska tal till borgerskapet. Hufvudstaden ger sig. Kristian verkställer sitt blodbad och han är färdig att låta den ädla Kristina bestiga bålet. Men hon räddas af Severin Norrby och Didrik BSlagheck, hvilka begge blifvit intagne af kärlek till henne. De två första akterna äro en i bildrikt, stundom sententiöst språk, framstäld historisk berättelse; i de tvenne senare förekomma oftare dramatiska affekter och effekter, hvilka intressera och röra. Nybegynnarens hand röjer sig ofta, dels deri att språket ej alltid, der det behöfves, håller sig på samma höjd, dels ock i sådana oformligheter som att långa afsides-yttranden afbryta samtalen. Kristian Tyrann är mer rådlös än man vet honom vara. Didrik Slagheck har författarinnan gjort till ett hämndefullt odjur, som dock eger förtjensten att vara konseqvent. Kristina Gyllenstjerna och Severin Norrby tillvunno sig åskådarnes beundran genom karakterens ädelhet, väl uppehållen af fröken Gurli Åberg — hvars utseende i denna roll icke litet bidrager till den framgång hon fönte — och hr Sundberg. Hr Swartz tog Didrik Slaghecks roll i det yttre på ett nog besynnerligt sätt, hans skarpa satir framkallade ofta löje. Utom af dessa gafs stycket, isynnerhet mot slutet, något matt. De tre förstnämnde spelaade blefvo inropade — fröken Åberg flera gånger. Efter styckets slut inkallades och framträdde äfven den unga författarinnan, förd af hr Sundberg. — Ladugårdslandsteatera bjöd i går afton äfven på nytt program: Portvakturepappa, lustspel i 2 akter, från franskan, och XAzemia eller skogsflickan, pantomim-ballet i 3 akter, uppsatt af A. Selinder efter ett franskt program. Portvaktarepappa var i första akten icke särdeles rolig, men muntrade upp sig i den andra, så att äfven publiken kom i glad stämning, Hr Julin, som utförde hufvudrollen, är ej öfvermåttan stark i att individualisera och är något bullersam, men skämmer dock egentligen ej bort sin sak; fru Caspår var förträfflig som en giftassjuk enka; hr Sandberg, af naturen hänvisad att spela slyngel, gör hvad han kan för att ej komma naturen på skam, och fröken Schagerlund är den täckaste unga sömmer-ska, man kan önska se. De båda förstnämnde blefvo efter pjesens slut inropade. . Balletten slog mycket an och åtskilliga dansnummer belönades med lifliga applåder och framropningar. Isynnerhet väckte pas de deux Cosaque, utfördt af eleverna Lorentz och Tornfeldt, samt ett solo, dansadt af fröken Mina Pettersson, synnerligen lifligt bifall. Hr Selinder måste efter ballettens slut fram och mottaga den temligen väl besatta salongens hyllning. Signe Hebbes konsert. Hr Arnoldson, som oväntadt blifvit kallad till tjenstgöring i ansträngande rolet både i dag och om söndag, har derför måst afsäga sig nöjet att biträda på nämnda konsert. I stället för det nummer i programmet, som i följd deraf måste utgå, har publiken dock att motse fullgod ersättning. Jernvägen Warberg— Borås. Vid jernvägsmötet i Skene sistlidne måndags, besökt af omkring 200 personer från Marks härad och Halland, konstituerade sig jernvägs-aktiebolaget Warberg — Borås med ett aktiekapital af 715,000 rår, hvarjemte bolagsreglor diskuterades och antogos. , Saknadt fartyg. Barkskeppet William, om 73 nyläster, hvilket den 16 sistlidne december (således för tre månader sedan) afseglade från Newcastle med destination till Stettin med last af kol, har se