Dagens Nyheter – 10 mars 1871, sida 3

Hvarj ehanda nyheter. Hur mau snärtar hvarandra vid riksgränsen. I Haparanda-tidningen Riksgrängenförekom häromdagen under samta: melian ett par gubbar följande dialog: Per, Ett extra spektakel gafs förl. fredag i förra veckan å ett publikt ställe i staden. Pål. Ja ha, du menar den rödhårige mannen, som skulle introducera sig som gårdsegare, Per. Just så, alldeles träffadt, men att gå på ett allmänt ställe och ha blyhatt, passar sig mindre, helst man vill synas vara något. Pål. Alldeles riktigt, men att föda kalfvar och gömma dem i barmen, är ännu mera oför åtligt. Per. Du sa något, men nu kommer slutet, han fick dåndimpen och for med hela blyhatten i golfvet. Pål, Då blef det väl lif och brådska att få mannen på benen igen. Per. Ja väl; och nog mins han detta sitt besök. Stort infusionsdjur. För några år sedan fanns i Upsala en s. k. studentkandidat G., känd för sin kolosgala dumhet, Vid ett bland sina många försök att aflägga studentexamen, tillfrågades han af examinatorn i naturvetenskap: Kan herrn säga mig hvad som menas med ett infuslonsdjur? — Det är ett sådant djur, som man icke kan se, svarade G. Nåja, fortsatte examinatorn leende, men säg mig då exempel på ett infusionsdjur,. — Efter något begrundande utbrast G,:; Kamelen! — Kamelen? upprepade examinatorn förvånad, — hyarför är då han ett infusionsdjur? — Derför att jag aldrig sett någon kamel! svarade G. helt säker på sin sak, Erus. I en Göteborg närbelägen landsbyga, bekant för sina stora industriella anläggningar, sina rikedomar, sin gästfrihet och sina komfortabla boadehus, tilldrog sig för någon tid sedan följande sanna händelse: