Dagens Nyheter – 4 mars 1871, sida 1

genheten af första punkten i programmet och hr Carlen biträdde honom härmed. Nu uppträdde grefve Gösta Posse. Han förmenade att hufvudsaken icke är att få ett försvar hastigt ordnadt, utan förnämsta målet borde vara att erhålla ett godt, ett betryggande försvar, och heldre än att rösta för ett förslag som han icke ansåg starkt och bra, skulle han votera för uppskof. Vore det meningen att bygga försvaret på den stam som finnes och som han ansåg murken, skulle han rösta nej, ty en byggnad på den blefve icke stark, utan skulle ramla vid första stöt. För öfrigt protesterade han mot den åsigt som möjligen kunde vilja göra sig gällande, att den som teg skulle anses instämma i hvad som komme att här uttalas, ty vi äro icke här såsom riksdagsmän, utan denna sammankomst är mera att anse såsom ett folkmöte, yttrade han. Om han komme att rösta nej, Vore det icke af den anledningen att han ansåge några uppoffringar för stora för ett sådant ändamål som landets försvar, utan derföre att det förslag som är framlagdt icke ger oss ett godt försvar. Professor Rydin talade om ögonblick, då man skall taga nationen på det ömma för att af dem bekomma stora offer; ett sådant ögonblick vore nu inne, ett sådant var det när Mora-karlarne skyndade efter den flyende Gustaf Wasa o. 8. v. Han replikerade den förre talaren; så följde en hop ståtliga ord; derpå bravo; och så var det slut. Hr Gösta Posse besvarade hr Rydin med några ord. Nu uppträdde professor Risbing, men hvad sade han? Han var för mycket filosofisk, emellanåt spetsig som vanligt. Här slutades diskussionen öfver 1:sta punkten. Ordf. hade på förhand förklarat att någon proposition icke skulle framställas. 2:dra punkten. Endast hr Jöns Pehrsson uppträdde. Ilan yrkade att hvarje värnepligtig skulle ha dagspenning under den tid han exercerar. 3:dje punkten. Kapten Ribbing uppträdde med en mer än lofligt lång skrifven kria. Den räckte ?4 timma, och hade kanske räckt ännu, om icke en hans kammarkamrat hviskat honom i örat att det vore tid att sluta. Sällskapet visade den största otålighet, och sorlet öfverröstade talaren helt och hållet. Så vidt man kunde höra, hade det varit talarens mening att visa det Indelningsverket kostar intet, att det är en vinst för rusthållarne, att dessa borde ha ersättning om rustningen fråntagas dem — hr Ribbing omtalade i sammanhang härmed att han sjelf är rusthållare! — att indelningsverket bör bibehållas — att em stor orättvisa sker om det upphör -— och såsom kryddor på hela denna anrättning begagnade han en otalig mängd siffror; — eget nog alla hans s. k. skäl bevisade raka motsatsen emot hvad han trodde sig med dem bevisa. Landshöfding Almqvist sökte ådagalägga fördelarne af indelningsverket och den stam som kallas indelt. Hr Henning Hamilton talade länge och var sig lika. Om en del af frågan sade han sig ha uttalat sin mening i Försvarsutskottet, och den meningen kunde han cj ändra. Hvad angick det öfriga i frågan — ja derom ville han ej uttala sin tanke på förhand — is ste Va IRS Ås rn NV rg st FÖTT Rn ss RS ESV RA Vv FOR TAN