Dagens Nyheter – 4 mars 1871, sida 1

nn nn nr nn Riksdagens båda kamrars gemensamma sammanträde å Stora börssalen i går afton, för diskuterande af försvarsfrågan, var ett fullkomligt fiasko. Sammanträdet, som bevistades af kamrarnes flesta ledamöter, föranledde ingen verklig debatt, ty om man undantager grefve Gösta Posse, tillhörde alla de andra talarne samma falang, eller den som finner fullkomligheten uti allt som utgår från regeringen; och den beräkning som desse gjort, att här bereda sig ett tillfälle att med sin öfverlägsna talang såsom oratörer nedgöra landtmannapartiet, som i denna fråga är förenadt med venstern, misslyckades ity att dessa fraktioners alla medlemmar iakttogo en ihärdig tystnad. Det uppgjorda programet för öfverläggningen var ock så uppstäldt att någon debatt öfver det svårligen kunde uppstå. Det lydde så: 1:o. Fordrar omsorgen för vårt lands försvar, att våra försvarskrafter utan dröjsmål förökas och förstärkas? 2:0. Bör för den förstärkning af våra försvarskrafter till lands, som anses behöflig, en längre utsträckt och mera strängt tillämpad allmän värnepligt åläggas? och hvilka äro i sådan händelse de bestämmelser, angående tjenstetid och vapenöfningar för de värnepligtige, som med afseende å våra förhållanden kunna anses mest lämpliga? 3:o. Kan vid den allmänna värnepligtens utsträckande vår armdCorganisation undvara stamtrupp, och hvilka fördelar erbjuder en tillämpning af stamprincipen ? 4:0. Om en stamtrupp anses behöflig, kan vår nuvarande indelta trupp fortfarande dertill användas eller bör den småningom ombildas, eller utbytas mot en på annat sätt bildad stam; och huru bör i senare fullet den nya stammen Dbildas ? Och nu till förhandlingarne: Excellensen De Geer utsågs, på förslag af första kammarens vice talman, som öppnade sammanträdet, till ordförande. Vid föredragning af 1:sta punkten af programmet uppträdde hr H.zelius, hvilken flera gånger om förklarade att vi vore utan armå, utan materiel, utan flotta, ja utan allting; vi äro alldeles försvarslösa!4 utropade talaren (hvartill ha då de 20 millioner blifvit anväada, som vi årligen uppoffra för vårt försvar? frågade referenten sig sjelf der han satt). Han ordade vidare om attvi nu skyndsamt — ögonblickligen måste gå in på allt — att hela landet fordrade detta, ty så ha nästan alla tidningar sagt etc. etc. Härefter uppträdde den smalspåriga friherre Raab; han instämde med den föregående talaren, men tyckte ej om att en sådan fråga var uppsatt å programmet, nog visste man att den skulle besvaras med ja af alla. Han gjorde för öfrigt en beräkning öfver hvad kriget kostat Frankrike och hvad fransmännen nu skola betala tyskarne, hvarvid han kom till det resultatet att vi under enahanda förhållanden som Frankrike skulle få betala 650 millioner 0. 8 v. Hvad detta hade ätt göra med den föredragna frågan lyckades ej alla förstå, men kanske det blir tydligt när man får läsa ett utförligare referat i Aftonbladet, såvida det såsom hoftidning erhållit ett tillträde, hvilket nekades andra tidningar till denna frimurarchögtidlighet). Kapten Mannerskantz sökte bevisa befo) Hvilken skada att dessa talöfningar höllos för slutna dörrar! Om tillträde lemnats referen-. ter skulle de värda talarne kunnat i dag få sina tankar noggrannare relaterade och bekant; jorda för dem, som på armeförslagets förträfflighet tro skola. Red:s anm. FYRAR NE Sr RTR NRRREE REEEEN