Dagens Nyheter – 3 mars 1871, sida 2

— Gå ni och gift er! lydde Evas svar. Och hon gick ut med lätta steg. Den stråle, som hittills upplyst salen, tycktes nu Gabriel vara försvunnen. Eva visade sig icke mera under denna dag. Middagen var tråkig; ty hon deltog icke i måltiden. Man talade vid bordet om att en i trakten boende hindu berättat att Mirpour och Goulab blifvit arresterade i Calcutta och nyligen kommit såsom fångar till Madras, samt att deras dom skulle falla inom ett par dagar. Denna nyhet hade åter försänkt Eva i sorgliga minnen; hon ville vara för sig sjelf. Bland hennes gäster uppstodo med anledning häraf tvifvel angående uppriktigheten af Evas glädje. Kanske hade hon: förställt sig hela tiden? Klerbbs och Gabriel drogo sig tillbaka till sina rum i temligen god tid. Gabriel hade tagit hand om Klerbbs, och under förevändning att han ville språka med honom och röka i hans sällskap till midnatt, förblef han hans fångvaktare. Natten var mörk och stormig. Åskan mullrade i söder. Blixtrar upplyste sjön gång efter annan. De båda vännerna sutto på altanen med armarne stödda mot gallerverket och försänkta i denna hemlighetsfulla tystnad, som uppstår uti menniskoboningarne, då den indiska bimmelen talar till ödemarkerna.