Dagens Nyheter – 3 mars 1871, sida 2

cent; men det uttalas som säkert att ingen annan jernbana i vårt land har de utsigter till hastigt växande trafik som denna. Aktierna lyda på 100 specier, som inbetalas i 10 halfårsterminer; jernvägsanläggningen skall vara påbörjad senast inom den 1 januari 1876. ETidningsöfversigt. Att Aftonbladet är särdeles inkonseqvent ha dess läsare väl vid detta laget kommit underfund med, men att det derjemte är så gammalt vordet, att det icke ens minnes hvad som stått att läsa uti det under sednaste månaden, är en nyuppdagad svaghet. Stackars Aftonbladsgubbe! Han vet icke att orden egennytta, sjelfviskhet och råhet på en icke blank vapensköld blifvit af honom använda. Jo, jo, men, i den våldsamma artikeln som i Aftonbladet för den 15 febr. förekom, hemtad ur tidningen Kalmar stodo de orden att läsa. Och för att Aftonbladet icke må und; skylla sig med att orden der icke voro kött af A. B:s kött och ben af dess ben, utan härrörde från en mycket närbeslägtad ande, så skola vi erinra Aftonbladet om följande dess egna yttranden i en ledande artikel dagen förut, den 14 febr.: Icke må cen fordran af några få (21), på det stora fiertalats bekostnad, uppställas såsom vilkor för att något nationalförsvar skall komma till stånd. Vi skulle i sådant fall. efter att ha afskafrat politiska privilegier, ständ och klasser, ha kommit derhän att den allmiinna välfärden skulle vara beroende af ett intresse, som vore af mycket ecennyttig natur. Till yttermera visso taga vi oss friheten påminna vår minnesslöa kollega att den 7 februari uppmanade han, jemväl i sin ledare, till fen stark påtryckning af den allmänna meningen i landet, för att undanrödja de hinder, som resas af den slöa likgiltigheten och den krassa egennyltan.t Beskyllningar mot dem som göra invändningar mot det kungliga förslaget, att de äro ofosterländska och fulla af fördomar, okunniga, tanklösa o. s. v., ha förekommit så ofta i Aftonbladets artiklar att vi ej ha ram för citaterna. Att ett blad, som icke vet hvad det sjelf sagt, är okunnigt om hvad åtskilliga statsråder tänka angående den kungliga försvarsplanen, det torde icke väcka förundran. Sterfrömmande I Norska skogsbygden. Alingsås Weckoblad berättar: Landshöfdingen Eric Josias Sparre anlände med söndagens snälltåg från Stockholm: till Wårgårda, för att efter välbehöflig hvila å Tubbetorp påföljande morgon begifva sig till lönnbrännarnes förlofvade land norrska skogsbygden. Hr landshöfdingen, som åtföljdes af kronofogden och båda kronolänsmännen, anlände till Höghult vid tiotiden på morgonen och hade den turen att triffa sjelfva brännmästaren Carl Svensson hemma, hvilket annars icke är så lätt. Sedan med tit. Svensson hållits polisförhör, hvarefter han förklarades skyldig träda i häkte, samt hr landshöfdingen en kort stund samtalat med i socknen förlagde militärer och förehållit tillstädeskommen allmoge dess ofog, afreste höfdingen till Wårgårda, hvarifrån han med bantåg fortsatte fården till Wenersborg, derifrån återresan till Stockholm redan påföljande morgon skulle ske. Brämnmtorf I Skaroe-trolkten. Staden Skara eger två torfmossar, den ena belägen vid Skaraborg, den andra i Söderskogen. Dessa har drätselkammaren låtit undersöka, och det har dervid visat sig att i synnerhet den i Söderskogen liggande mossen är af utmärkt beskaffenhet och att bräntyf deraf kan med största fördel beredas. Stadsfullmäktige ha beslutat att redan i år låta verkställa torfberedning å sistnämda mosse. Enligt drätselkammarens beräkning torde 1,000 torr och god bräntorf, motsvarande ungefär en half kubikfamn björkved, kunna allmänheten tillhandahållas för omkring 3 rdr.