Dagens Nyheter – 24 februari 1871, sida 2

fyra poliskommissarier. De båda indianerna hade emellertid vädrat faran på afstånd och förstått att undvika den; men man fann i huset tre bland de jagtbetjenter som vittnat inför domstolen. De fördes till allmänna åklagaren, hvilken då som bäst samrådde med brottmålsdomaren och guvernören, lord CornWallis. Uppskrämda genom dessa embetsmäns varningar och bäfvande vid anblicken af koloniens högste styresmans imposanta figur, tillstodo de tre jagtbetjenterna nu att de icke talat sanning inför domstolen; de sade att deras öfriga kamrater hade samma morgon gått ombord på ett fartyg, som afseglat till Pondichery, och att hvar och en af dem erhållit en större penningsumma af Goulab; de berättade vidare händelserna vid tigerjagten, sådana dessa verkligen passerat. De erkände att de voro brottsliga, men kastade dervid den största skulden på Goulab och Mirpour, som hade frestat dem med guld och granna löften. Allmänna åklagaren gjorde dem fera frågor, med hvilka han afsåg att få ådagalagdt att Gabriel och Klerbbs äfven varit delaktiga i brottet; men jagtbetjenterna kände igen, sade de, dessa två europeer; de hade endast beundrat det utomordentliga mod, som de unga männen ådagalade vid Lutchmi-floden, då de ensamma skyndade fram för att hjelpa Mounoussamy i ett ögonblick af öfverhängande lifsfara.