Dagens Nyheter – 23 februari 1871, sida 2

Article Image
under hvilken nämda förslag ock fick begrafvas, ty icke ens br Rundbäck sjelf ansåg sig böra taga det i försvar. Icke ens utskottets här ofvan anförda hemställan kunde talaren gilla, utan ville en gång för alla afvisa tanken på en lagbyrå, såsom af flera skäl alldeles olämplig för det vigtiga lagstiftningsarbetet. I stället yrkade han bifall till det omnämda förslaget af reservanterna med ett par redaktionsförändringar. Justitiestatsministern hr Adlercreutz besvarade de mot lagbyrån gjorda anmärkningarna och ville icke tro, att kammaren, genom att besluta en lagberedning, soin vore alldeles oberoende af chefen för justitiedepartementet, ville ålägga denne att för riksdagen frambära lagförslag, i hvilkas beredning hon icke deltagit och hvilka hon måhända icke kunde gilla. Han anmärkte äfven, bland mycket annat, att justitiestatsministern icke skulle kunna meddela sig annat än skriftligen med en lagberedning, hvaremot han, såsom ledare af en lagbyrås arbeten, personligt kunde utbyta åsigter med byråledamöterna, utan att dock denna ledning borde tagas på det sättet, att den skedde med pennan i hand. Talaren slutade sitt anförande med att hemställa om bifall till utskottets förslag, ehuru detta afveke från k. m:its. . I detta yrkande instämde hrr Lindström, som likväl till en början ville ha frågan uppskjuten, i likhet med hvad hr L. af Ugglas i utskottet föreslagit och i hvilket syfte han afgifvit reservation mot utskottets beslut, . Sparre, Dufva och Rundgren. Hr Carlns förordande af utskottsledamöternas från andra kammaren reservation understöddes af hrr Törnfelt, Posse, Carl Ifvarsson och Hierta. Endast hr Koskull upptog hr L. af Ugglas reservation såsom sitt förslag, anseende att alla utgifter, som kunna uppskjutas, böra undvikas, då försvarsväsendet gör anspråk på så stora uppoffringar. Frågan kunde af kammaren icke afgöras utan genom två voteringar, den första om kontraproposition, hvarvid hr Carlns förslag segrade med 102 röster mot 59, som afgåtvos för hr Koskulls förslag, den andra om sjelfva frågan, som blef så afgjord, att hr Carldns mening understöddes at 88 röster, då utskottets förslag endast fick 80. Andra kammaren beslöt i denna punkt sålunda: a) att riksdagen, med afslag å k. m:ts nådiga förslag om inrättande af en lagbyrå, måtte i underdånig skrifvelse anhålla, att T m:t täcktes tillsätta en lagkomit, under namn af Nya lagberedningen, med åliggande att, i enlighet med den instruktion k. m:t kan komma att för den utfärdas, dels öfverse och bearbeta de af förra lagkomiten och lagberedningen författade förslag i de delar som ännu icke blifvit till lag antagna, dels ock, efter särskilda nådiga uppdrag, utarbeta förslag till särskilda förordningar angående ändringar och tillägg i någon eller några delar af allmänna lagen som kunna ifrågakomma; och b) att riksdagen till bestridande af kostnaderna för nya lagberedningen under år 1872 måtte på extra stat anvisa ett belopp af 20,000 rdr. OK. mits förslag om löneförhöjning för 2 i justitiestatsexpeditionen anställda vaktmästare med 100 rdr för hvardera gaf i första kammaren denna församling — hvilken, annars brukar vara så frikostig vid beviljandet af anslag till likt och olikt — anledning till nära 1 timmas diskussion, hvilken bäst kan karakteriseras af hr Wallenbergs, med hänsyn till den rent af knusslighet, vissa af kammarens medlemmar då det gällde denna bagatell visade, eiterande af ordspråket om att sila mygg och svälja kameler. Denna högvigtiga anslagsfråga kunde i första kammaren ej afgöras utan votering, hvilken så utföll, att utskottets afstyrkande af k. m:ts begäran gillades af kammaren med 50 röster mot 48 — I andra kammaren deremot blef, utan votering, saken afgjord så, att den lilla lönetillökningen beviljades. Hr Liss Otof Larsson satte sig visserligen emot ifrågavarande k. m:ts proposition och talade för utskottets afstyrkan, men k. m:ts förslag förordades af hrr justitiestatsministern Adlercreutz, Jokn Ericson, Hedin, Jöns Pehrsson, Granlund, Sjöberg och Törafelt, hvilken sistnämde ansåg det vara hjertlöst af kammaren att neka ett par ringa tjenstemän, hvilkas tid visades hardt när uteslutande tagas i anspråk för statens räkning, den lilla löneförhöjningen af 100 rdr hvar, helst då kammaren ett par timmar förut skänkt 45,000 rdr åt kunglig majestäts nådiga hästar. Statsutskottet hade i lönestaten för fångvårdsstyrelsen föreslagit ett ålderstillägg i lönen åt registratorn och notarien, hvilkas minimilön utgör resp. 2,500 och 1,500 rdr, Detta ZarAleda Jaa Jaga AMAÄAL TFasmssrmAaA RR

23 februari 1871, sida 2

Thumbnail